Back home.

Nu är jag hemma igen efter en vecka i estland. Har haft det mer eller mindre kanon. Väldigt lite kanon i början och väldigt mycket kanon i slutet. Har en hel del roliga minnen, även om jag inte kan dela med mig av alla... Dom finns där iaf :)



Rätt tidigt idag fick jag extrem mensvärk. Ni vet sån här sort man nästan svimmar av. Att jag dessutom var lite smått bakis och så är en annan grej. När jag kom hem sen och kramat om min älskade mamma så begav vi oss till grannen. Började med en glas cola, men sen fick jag vitt vin upptryckt i fejset och fick fint smutta i mig det satans glaset. Inget min mage kände för om vi säger så. Sen gjorde jag rätt klart att jag ville ha cola till maten, men min granne hade druckit så pass mycket att rött vin var helt ultimat. Så där hittade jag mig själv med bilder sen gårdagen i huvudet och med äckligt jävla vin i handen. Mådde inte underbart eller.

Avslutade kvällen med rabarberpaj som satte sig i halsen. Ni vet, man kan inte tacka nej när man blir bjuden av vissa. Jag var mätt redan innan vi knallade över, så ni kan ju tänka er vilka miner jag fick sitta och dölja. Jääko jääko.

Borde ligga i sängen för längesen också, men inte blidde det så eller. Slår man ner röven här är man fast sen. fast jag var tvungen att tvätta också, så jag kan skylla på det. Insåg ju att det är marknad och tivoli här när jag gled förbi hamnen. Och jag som bara har min Estlandväska åker på att ha samma vita klänning imorgon som jag hade igår. Inte så överdrivet kul. Det bryter mot en av dom oskrivna reglerna så att säga. Jag skulle vilja se det SATC-avsnitt där Carrie har samma kläder två fester i rad... Aja, jag är fräsch ändå!


Nu ska jag slänga mig i min säng och sova ut. Kommer antagligen drömma som satan, men så blir det ibland. Ska slänga in allt om veckan och så sen, orkar inte nu, och jag tror inte att så många bryr sig ;P
Äh, G'natt.


Pain.

Nu lossnade en knappsats på telefonen också. Jag kan inte sova heller och jag vill inte kliva upp. Jag vill inte. Jag vill inte. Jag vill inte. Men vad spelar det för roll?

Mamma fyller år idag. Synd att jag inte kan fokusera på henne. När jag kommer hem ska vi iaf på spa. Det finns något att komma hem för. Fan, jag önskar att jag hade makt. Men icke. Istället snurrar bilder om saker jag sagt, sms jag skickat och sånt jag tänkt som har varit helt åt helvete. Ni vet, man kommer på det patetiska när det är försent. Man nämner planer när det inte finns någon framtid. Dumt. Ännu dummare är att jag ska upp om 2 och en halv timme. Jag önskar att idag inte fanns.

The end.

Ett rätt värdigt slut på en värdig tid.

Den 16 december. Jag kommer ihåg känslan. Det där som bubblade. Det var en trevlig kväll. Det som kom sen var också bra, riktigt bra. Minnesvärt. Rörelser, ljud, ord, lukter, händelser, allt som gjorde oss. Du var allt som man ska vara. Sa allt som man ska säga. "för mig är det kört för längesen<3" vissa saker kommer alltid finnas kvar. Andra inte. En del bilder har redan lämnat plats för trevliga händelser i Estland. En tandborste är borta, den lämnar dock inte plats för något...

Att det blir såhär rår ingen för. Om man kunde välja skulle det inte vara något stort med några månaders perfektion. Vad som händer nu tar inte bort tiden som varit. Det som görs nu gör inte något annat ogjort. Men just nu är det tungt. Det kommer det vara imorgon med, men jag har sagt att jag inte ska kämpa. Det tänker jag inte heller. Jag kommer skriva sms om hur jag önskar att allt var annorlunda, men jag kommer inte skicka dom. Jag tänker inte bli ett sånt patetiskt ex som vägrar att släppa taget. Jag kommer knalla på, men jag kommer sakna dig, oss, och tiden som var.

Jag vet att det finns dom som gottar sig i det här, men det spelar ingen roll. Jag är glad och stolt för vad jag haft. Ni ändrar ingenting.

In the end it doesn't even matter. I had to fall to lose it all.

sommar

Vet ni en sak? Det luktar sommar här. Hägg. Om tre veckor är skolan slut och vi slipper våran grishål för ett tag. Jag fick jobb också! Helger på badhuset! (: Kommer häcka som fasen inne på herrarnas och spola golven! ;) Nejdå. Allvarligt. Jag har en liten klump i magen. Var tittar man när det står nakna gubbar överallt? Ska jag titta ner i golvet och riskera att spruta ner dom? Eller ska jag titta dom i ögonen för att visa att jag vet att dom existerar men absolut inte tittar på the downparts? Och största frågan : Kommer jag kunna låta bli att titta?

Jag är rädd att det blir lite skräckfilms-effekt. Ni vet, man vill inte se den där döda som vaknar till liv och jagar någon, men lik förbannat måste man titta. Kanske kommer jag hitta mig själv mitt i en skräckfilm där inne på herrarnas... Hur skulle ni ha hanterat detta?

Iaf så är jag skitglad för att jag fått mitt jobb. Även om det kommer vara skit att måsta hoppa över tivolit, skolavslutningen, stadsfesten, gatufesten, cityfesten.... ja, ni fattar grejen. Det kommer bli en torr sommar.

stuck.

Förra veckan berättade jag om den 12-åriga flickan som valde att ta sitt liv. Idag är en styrka ute och letar efter en kille som försvann förra veckan. Man tror inte att så mycket kan hända på så kort tid på ett så litet ställe som det här. Helt otroligt. Såg ett SATC avsnitt här om dagen, är Carrie sa att om äpplet var symbolen för New York, så var ljudet för New York ambulanssirener. Så många gör illa sig varje dag och hela staden måste höra det.

Det tar oss till dagens händelse. Dagens erkännande. Jag satt utfläkt i min soffa med Jens i örat och pratade på om "Klockan 10.31 på morgonen i Khao Lak" när jag hörde en ambulans lite för nära. Jag rusade upp till fönstret och hann precis se den passera utanför på vägen. Den åkte ner mot Statoil och för en stund upprepade jag "sväng vänster, sväng vänster"  ett ex antal gånger högt för mig själv. Det gjorde den inte. Jag såg den inte och jag hörde inte var den var. Jag svalde stoltheten och gick ut på altanen för att försäkra mig om att den inte stannat på Udden. Rädslan och oron vann och där ute på altanen, barfota, kunde jag konstatera att jag inte såg den utanför barackerna.

Jag har blivit sån. Jag lovade mig en gång att jag inte skulle bry mig, men hoppsan så fel det blev. Nu sitter jag där, fast. Även om jag vet att det kommer göra fruktansvärt ont, hur det än slutar, så kan jag inte backa. Patetiskt, farligt och underbart. I guess I need you, babe.



Förbjudna tankar och planer smyger sig in. I'm sorry I'm bad.


I promised myself I wouldn't care.

vardag

Idag knallade i Sundsvall och i Birsta. Köpte mina efterlängtade herrpyjamasbyxor! :D Sen blev det lite annat tjafs som sovlinne, linne, underkläder och åksjuketabletter. Ja, ni läste rätt. Linnéa Westby är efter idag tvungen att preparera sig med åksjuketabletter. Har mått pyton i alla fordon jag pressat in mitt arsel i. Aldrig någonsin förr, men två dagar före bussresan till Estland sätter Gudarna in stöten. Man tackar, man tackar.

Jag är glad för RP och LH. Jag fattar liksom inte grejen. Jag begär inte mycket. Aja, jag klarar mig. I will be unbreakable.

Veckan har varit rätt skön. Gjorde bort några prov, som gick helt okej, och fick tillbaka nationella matteprovet. Hör och häpna, mina vänner, jag var nästbäst i klassen! :D Hur stora är oddsen för det? Mäkta stolt må jag säga. Dock fick typ halva klassen IG, så det var inte så konstigt, men ändå. Idag skrev jag färdigt min bokrecension också. Tacksam är jag för att Jenso tar sig tid. Jag skulle inte vara så mycket utan honom tror jag. En dag.


When words are not enough.

En 11-åring har tagit sitt liv. Hängt sig i sitt rum för att hon inte orkat mer. Hon har blivit mobbad och nu blir inget som det var förut. Mobbare kommer få leva med att de orsakat en liten flicka en alldeles för tidig död. Föräldrar får leva med att de inte gjorde mer, att de inte förstod. Syskon får leva utan sin syster. Och en liten flicka finns inte mer.

Våran värld är inte längre en vacker plats. När sånt här händer undrar man hur folk kan tro på Gud. Allting börjar allt tidigare och tidigare, smink, rökning, sex och självmord.

Jag har hört om tvåor som röker. Hört om en tjej som går i sexan och bär sitt första barn. Barnen är våran framtid och nu är barnen inte längre barn. Betyder det att vi inte har någon framtid?

God natt!

Man märker när det är dags att lägga sig... och det är det nu.
Linnéa säger:
nu sk ajag sova görru,

fredag

Kan man ha guldhalsband till en grön klänning? Eller till en blå? Fasen. Som inbiten silverbärare känner jag att guld bara är klockrent till vitt. Körd är man. Funderar iaf på att ha min gröna klänning imorgon. Glömde att köpa tights idag också, så det blir kanske barbent.. eller så satsar jag på mina håliga svarta tights. Det här är det värsta med att ha tre hem, det man behöver ligger nästan alltid i en garderob långt bort.

Vet ni något jag kom idag förresten? Jag ska ju få tillbaka skattpengar! :D Det hade jag på något sätt lyckats glömma! Hur fasen kan man glömma en sån sak? Aja, känns underbart iaf! Som en överraskning igen! Lite som en present i en present:P Ni vet, en sån där sate med två kartonger. Jan, snubben jag träffade på Dominikanska, berättade om en sån sak. Hans kompis hade fått en kartong, med en mindre kartong i, som hade en ännu mindre i sig osv... I den sista, minsta, låg det en bilnyckel. Förstå den känslan. Inget slår nog det. Inte riktigt så bra känns det att komma på att jag betalat för mycket i skatt, men nästan! ;)

Lyssnar på Björn Rosenströms "splitter nya blåa glänsande sockiplast". Misstänker starkt att sockiplast stavas annorluna, men såhär heter låten på min dator! ;) Iaf så är låten störtskön! Kommer ihåg förut när fotbollslaget körde brottning, då gick det så himla mycket lättare att springa när den här låten spelades. Man liksom kommer in i ett gung med den. Bara flyger fram. Ska ta den en gång till innan jag slänger mig ner i min sköna säng.

Apropå det.. vad förstår du inte? En punkt betyder stick. Nattlinne, långkalsonger eller naket, du har inget med det att göra.

I fell in love with an alien.

Kvällen igår var inte slut när jag trodde att den var det. Malin och Charlotte kom förbi med en skitfin tavla! :D Massa kort, urklipp, pärlor och hjärtan. "Vi två kommer alltid finnas här för dig". Den kommer hänga någonstans, hemma hos mig, och varje gång jag tittar på den kommer veta att det finns dom som står bakom mig. Att jag dessutom kommer slås av hur fruktansvärt ful jag är är en annan sak! ;D Mina stjärnor.



Jag blev kär i en alien. Har ni tänkt på det? Att det oftast är asen man faller för. Dom behöver inte vara snygga, bara vara rappa i käften och lite småelaka, så har dom oss. Så simpelt. Och vi ska vara dom komplicerade? In my ass. Ellor jo, det är klart. Skriv ett sms med ett syfte, och vi läser det på fem olika sätt. Så är det ju, men själva fallet är bland det mest okomplicerade som finns. Så, asen får oss, no matter what, men dom här genomgoa killarna vill vi ha som vänner. Var ligger logiken? Är det en bra kille måste man kämpa för pirret. Jag har både kämpat och grinat, men det hör till. På så sätt vet man att man har tur när det pirrar utan fight.
Jag kämpar inte.

Fortfarande arton.

1,2,3,4 ... Jadu Charlotte, du är iaf kreativ! ;) Älskar dig med! :)


Jag har knallat fram som på moln hela dagen. Jag, Linnéa Westby, som håller hårt i julstrumpan har inte brytt mig särskilt mycket om presenter, fika eller TV-program. Min dag har blivit fulländad av att min underbara telefon har gått varm! Det är helt sjukt, förstår ni hur många som har lagt ett sms på mig idag? Det är helt sjukt hur många som vet att jag existerar, lilla jag liksom. Så, tack till alla som brytt sig om mig idag! Det är dom små sakerna som gör stor skillnad! :)


När jag lullat på bra länge på mina moln kom mamma iaf och det blev dags för presenterna. Jag fick ett presentkort på en dags spa, krukor, pengar och ett armband farmor haft samt hennes förlovnings- och bröllopsring. Jag av alla barn och barnbarn fick dom. Jag har tur!
Fick mitt första blomogram också, av Kim och Joel. Goponkar. Sen fick jag ett guldhalsband av resten av släkten på pappas sida. Så fint så! Blev nästan tårögd. Alla där nere hade gått ihop och tänkt på mig, det är det som är värt mest.




Mitt halsband, som jag alltid kommer ha kvar :)

Mitt halsband, som jag alltid kommer ha kvar.
...lite dålig bild, men den får avsluta min dag.

blogg

"Jag är vuxen och du är barn ;) fan vad pervers jag känner mig helt plötsligt! ;)"

Varför gör man såhär mot sig själv? Varför kläcker man dom där jävlarna som bara sänker en själv? Dum är man. Men men, det är väl inte en nyhet för någon kanske. Äh, vad fasen. Jag tycker om min snorunge och jag kommer fortsätta med det! :)


Tänkte på en grej. Om det finns någon händig sate där ute som klarar av det här med att fixa till bloggar så skulle det vara den näst bästa födelsedagspresenten ;) Tänk på det ;)

18!

Vaknade tidigt, alldeles för tidigt. Som en jävla unge. Svarade på några sms och försökte somna om. Vad händer? Jo, det dunkar. Dunkar som fan. Det låter som att det kommer från väggen. Efter ett tag är jag nästan rädd. Ser bilder av stora feta råttor framför mig. Till sist hasar jag mig upp och ropar "Pappa, det är nåt som låter!", varpå han ger mig den självklara, förjävliga, sviniga förklaringen. "Dom bilar vägen". Ni vet, kör en sån där maskin som ser ut som en hoppstylta och låter därefter. Svin.

Det var inte så mycket annat att göra än att ta sig en morgonmacka, läsa om sig själv i tidningen och sen ta en dusch. Så nu sitter jag här, vuxen, och undrar vad fasen jag ska göra resten av dagen. Det kan väl inte vara okej att plugga på sin artonårsdag va? ^^

LH och RP.

Igår hade vi nationella i matte. Satt med min godispåse i fyra timmar innan jag gav upp och accepterade att jag missat säkert tio uppgifter. Är man inte begåvad med mattetänk så är man det bara inte. Så enkelt är det. Godiset också, ja.. Jag åt inte för att jag var sugen, inte för att jag ville och inte för att jag var hubngrig. - Jag åt för att jag kunde. Vissa stunder ville jag kräkas, inte bara över de omöjliga talen, utan av mätthet och en blodsockerhalt på max. Lik förbannat fortsatte jag pressa. Mer mer mer mer mer mer. Finns det tar jag. Så ligger det till nu, men efter helgen är det slut på det. Efter helgen ska jag återgå till bara fredagar och helgdagar. Jag kommer vara stenhård. Haha, believe it or not! ;)


Nu till lite trevligare saker. När jag kom hem idag stod det en blombukett, för min ära, på bordet. Det är nämligen så att lilla jag har namnsdag idag och fyller vuxen imorgon! :D Förväntningarna är låga,  det största är själva friheten. Sen ska det bli gott med gofika också!

Fick bästa presenten redan idag. Flickor, mina flickor. LH och RP kommer finnas vid min sida i varje ensam stund! (; Jag är så tacksam så det inte finns ord för det. Nu börjar livet! ;D Ett stort tack till Maria, Erika, Åsa och Elise, som har säkrat min framtid! :D

Erika, min fläskläpp.

Här sitter jag, på arslet hos Erika. Jag drog av några toner för en stund sen, varpå jag fick frågan "Är du sällskapssjuk?". Fan ja, över alla gränser. Det märkliga är ju att min granne känner mig så väl så hon känner av när jag är ensam. Helt sjukt egentligen, fast ändå inte. ;)


Min granne ja, EckiPecki. Min tönt, mitt pucko, min speciella. En av oss tre flottarbrudar. "Lite fisk. Lite ruttet. Lite dött" Hon är min öppna ;) VI har våra samtal, våra diskussioner och våra snuskstunder.

Förut på R-tiden brukade jag slå mig fri, ta mig upp och släppa lös hos Erika. En trygghet i hemmet, när hon är hemma vill säga. Hon är nog den som har den mest oanvända telefonen. Skicka ett sms, ring, terra, ingen rektion. Man kan skicka ett sms på skolan, typ "vart är du?", utan svar såklart. Man kan komma hem, träffa henne, snacka bra mycket. Sen några timmar senare kan man få ett sms: "Jag är hemma". Hopplöst. Man får bara stå ut.

Mycket kul har vi haft, och mycket mer kul ska vi ha! :)

Mittsverigebanan

Igår var jag uppe med tuppen. Vid halv nio bar det av mot Mittsverigebanan. Jag och Johanna kom fram till stressens mecka, ungefär. Helt sjukt. Allt ska göras och allt ska vara klart. När vi väl fått ut alla våra prylar flöt det på rätt fint. Kom på system efter system och efter ett tag höll vi världsklass i teamwork och burgarutdelning! Haha!

Stötte på så sjukt mycket sköna människor. Jag som har varit rädd för knuttar!;D Ända sedan jag var liten har jag varit rädd för motorcyklar för att dom låter så mycket, men vet ni? Det gör dom inte!
"Är du här och käkar igen nu?"
"Fan, står du och pratar nu igen, man hör dig ända in!"


En hel dag bredvid grillen sätter sina spår. Jag kom hem med uppsvällda, brända fingrar, jag luktade hamburgare (fett och flott) och jag snöt svart. Hade det inte varit för alla dessa sköningar vette fan om det hade varit värt det. Men nu var det det! Hade skitkul hela dagen och jag tjänade pengar på det! Riktigt nice. Förhoppningsvis kanske det blir en sväng till, i Juni. Det skulle sitta fint! :)


Helt otroligt hur man kan stå i ett hav av MC-grabbar en hel dag och ändå bara tänka på en när man kommer hem. Helt sjukt vad psyket gör med en. Det är fan farligt.

when words are not enough

Det är dom man älskar mest som gör en mest illa. Ord som tar som bara den, ord som sägs men inte menas och ord som menas men inte sägs. Saker man säger kan man aldrig ta tillbaka och sånt man inte säger kan man aldrig säga i rätt läge igen.

Jag var likgiltlig. Det spelar ingen roll. Vad jag än säger så ändrar han inte sin version. Ett skämt, ett skoj, blev något helt annat. Hur vet jag inte. Ord som avslutar, ändrar och förstör.

Tanken på att han menade vad han sa skrämmer mig. Förlorar jag min pappa nu? "det är upp till henne nu", men jag är för stolt. Imorgon eller i övermorgon är det nog borta, inte glömt, men borta. Idag däremot skrämmer det. Idag tar det ifrån mig körkortet, min 18årsdag, och min pappa.


Kärleken finns ändå alltid kvar.


elefantrumpa.

Kom på en sak till som hände idag! Det var på Jula, placet där vi plockade upp mina jobbarbyxor och bilpåsen. Jag kutade efter pappa som, precis som vanligt, gick i pumafart. Vi kryssade fram mellan äldre par och barnfamiljer. Det sista paret vi gick förbi innan vi nådde kassorna var rätt unga och killen hade en mattrulle, som såg ut som kortklippt konstgräs, över axeln. Dom hamnade bakom oss i kön och jag hade väl inte i normala fall tänkt på det, men nu kom det sig så pass så att jag hörde att dom pratade om mig. Ni vet, dom pratade högt, fast lågt. Man märkte rätt tydligt att det var om oss. Jag spetsade örnen ungefär samtidigt som dom insåg att dom pratade för lågt och höjde samtalstonen till normal, med tron om att dom var så pass diskreta att ingen skulle fatta att det var om oss. Jag kände mig som en rosa elefant och ville bara försvinna så fort som möjligt.

"nej, jag är för stor för såna", säger tjejen.
"För stor?", säger killen, "Jag vill ju se dig i såna..."
Jag tittar bak och ser hur han granskar mig uppifrån och ner och har ett lurigt flin i fejset. Jag tittar ner på mig själv och inser att det paret bakom mig står och diskuterar är mina shorts.

  Två tankar slog mig;
1. Två främlingar står och tittar på min stjärt.
2. Stackars tjej. Jag hade velat kola av om jag var henne. (Det är grammatiskt okej, Jens)

Birsta

Idag har jag slopat plugget och knallat runt i Birsta med pappa och tittat på grillar. Hittade en skaplig, men det visade sig att det var bättre att köpa den imorgon, så vi åkte hem utan. Vi kom dock inte hem tomhänta utan fick med oss ett par jobbarbyxor åt mig (!), träolja och en påse bilar. Vi hann med en fika också! Inte så illa pinkat lär jag säga. Har jag tur, eller otur, så får jag "jobba" med pappa i sommar,det är dags att måla Betel, och då kan jag få användning av mina brallor! ;) Kan dock tänka mig att dom kommer ligga rätt fint vikna ett bra tag.


Jag tänkte på en grej idag, något som har slagit mig förut. Äldre män tittar på mig. Det kan bli bra obehagligt alltså. Jag har tänkt på det här ett tag och kommit fram till att det inte spelar någon roll om jag är sminkad, osminkad, slufsig, uppklädd, glad, grinig, ensam eller med mamma, - männen tittar i vilket fall. Vissa följer mig med blicken, vissa vänder sig om, vissa ler och vissa glor. I och med att det inte spelar någon roll hur jag är, så att säga, så borde det bero på antingen mitt hår eller det faktum att jag söker ögonkontakt. Vad vet jag? Frågan är om det spelar någon roll.. Det är ju inte fantastiskt trevligt när man går med kompisar och en snubbe som går bredvid sin fru tittar extremt odiskret på en. Ibland går det över gränsen. Det finns en risk också. Är det kanske så att männen tittar på alla och att jag lägger märke till det bara för att jag tittar på männen? Den tanken skrämmer mig lite. Visst om det hade varit fräcsha killar i 20års åldern, men nu snackar vi snubbarna på 30-70 bast. Är det möjligen så att jag är svag för gifta lönnfeta män med barn?       Haha, känner på mig att det blir mardrömmar inatt! ;D

loved

Jag loggade in en dag och hade fått en kommentar. Och vet ni? Jag är älskad! :) Jag har tur.


stick

Det finns väldigt mycket skit. Har ni tänkt på det? Människor som svinar och människor man litar på som sviker. Det händer så mycket saker som aldrig skulle hända, och det händer en massa som förändrar liv för alltid. Jag tänker speciellt på en, som förstörde för mig. Tog det jag hade och lämnade mig trasig. En människa som uttalade sig för att vara någon som inte fanns.

Varför låta såna här människor förstöra för en? Jag tänker inte låta min jävel fortsätta med det. Jag har vad jag behöver. Jag saknar ingenting.
Jag klarar mig så himla bra utan dig.


Keep on walking, bitch.

Det är sjukt vad man kan göra för dom man bryr sig om. Jag kom på det igår. Jag skulle kunna passera de flesta gränser, för mina bästa. Jag skulle kunna krossa, utan att blinka. Jag skulle kunna mosa utan att tänka. Med mina kraftiga armar... hehe. Nej men allvarligt, jag skulle kunna trycka ner en människa så totalt om han/hon gått på en av mina. För att inte tala om den som går på lillebror. Den överlever nog inte.

I alla fall, igår kom jag på att jag kan krossa. Jag insåg att man gör det mesta för att skydda sina bästa. Ingen får bryta ner dem som håller mig stark. I'm always gonna be unbreakable.




piss

Lovade jenso att jag skulle skriva något, men precis som han förutspådde har det inte hänt något intressant. vette fan egentligen, allt som går runt i mitt huvud är hur fasen jag ska klara av alla prov och uppgifter. Kul va? Nej, inte alls. Hur man ska hinna med allt är en gåta. Spanska gånger tre, samhälle, svenska .... ni fattar grejen. Listan är lång.



Idag åker superaset bort och lämnar mig ensam. Är väl inget jag kan klaga på i och med att jag brukar vara den som sticker, men iaf. Ikväll blir det plugg, städning och grey's, även om jag drömmer om mer! ;)


Nu ska jag ha engelska. Kul.

skola

Dagen började för några timmar sen, närmare bestämt klockan 7 uppe på IP. Jag må vara kass på det, men jag älskar brännboll! :D Slog på stort (eller kort) och provade det smalare kärringträet. Jag kände mig helt vild! Tyvärr så förlorade mitt lag, med en poäng, men så blir det ibland. Nästa gång ska jag vara på det vinnande laget ;)

Nu ska jag springa in i sal nio och låtsas som att jag bryr mig om matte. Trevligt för mig.


on my way.

Om ett par timmar ska jag tillbaka till min håla. Bilder på en oläst bok, en annan på spanska, ett papper med uppgifter och en körkortsbok dyker upp i mitt huvud och jag är inte särskilt sugen på att åka "hem". Känner på mig att jag kommer få ett varmt välkomnande av myrorna som kryllar ute i korridoren också. Jag kommer garanterat att bli tvungen att dammsuga för att hålla myrstigarna utanför min boning. Kul kväll.

Så! Alla vet att tanken är första steget, så nu kan jag lugnt ta en långdusch och sätta mig i soffan och kika på Top Gun. Det blir mys ikväll. Riktigt mys. Är dock rädd för att inte kunna sova så klockrent som man behöver för att känna att det är okej att åka till Boberg. Spelar ingen roll egentligen, för jag har körlektion, tid hos sjukgymnasten och en intervju inbokad. Jag kommer slippa skolan rätt fint! :D Great!



Sitter för övrigt och lyssnar på Bon Jovi, förstår ni hur många låtar dom har eller? Helt sjukt. Har snart betat av en skiva, och hälften ska in på telefonen! Det är dags för nåt nytt känner jag.

plufso.

Remember that you're perfect; God makes no mistakes.

Placerade min inte så graciösa kropp en sväng i solen idag. När jag väl satt där och störde mig på att jag missat bästa solen tittade jag ner på mig själv och insåg att det är nya tider nu. En gång för längesen hade jag magrutor. Hah! Lilla jag liksom. Jag var snabb också, men det sket sig där någon gång, kanske när jag föll handlöst för godis- i alla former.

Jag bestämde mig för att ta tag i mig själv när jag satt där i värmen och lekte sjunde vågen på mina lår. Nej, dom är inte störst, inte dom värsta och inte dom fläskigaste som finns, dom bara passar inte på mig. Jag insåg att beach -09 inte bara inträffar på stranden utan även på en randig dyna på baksidan. När man ser det så förstår man att jag misslyckats rejält med målet för beachen det här året; magrutorna. Kanske är en tidig sommar en mardröm egentligen. Vem kunde tänka sig att man skulle måsta börja före april? (;

play me.

Min mamma väckte mig halv tio imorse. Jag somnade självklart om, men min mamma är inte den som ger sig i första taget så hon kom in igen. När jag fått upp medvetandegraden till nästan normal var det bara att masa sig upp. Jag, mamma och Marcus tog oss en tur in till stan för att kika på bilar men hittade inget extremt intressant, tyvärr.

Medan mamma koncentrerade sig på dragkrokar och motorstorlekar så slog jag mig ner i en toyota corolla. Jag satt som en gud i den svarta pärlan. Jag blundade och drömde mig bort till bättre ställen. För en stund dunkade jag musik i min alldeles egna bil på väg till stranden. Plötsligt var det bland det mest naturliga i världen att stoppa nycklarna i fickan. Jag tog mig tillbaka till verkligheten och möttes av en stor lapp med "95 000" skrivet om möjligt ännu större. Med tanke på att sommarjobben inte direkt kryllar här omkring så är min lilla corolla några tusenlappar från verkligheten, men drömmen om den växer sig starkare för varje dag! ;)


Apropå bil, körkort, räntesatser och inkomster: idag deklarerade jag för första gången! ^^ Inte alls särskilt kul egentligen... Jag får betala över tusen kronor för dem 28 kronor jag tjänade över gränsen för att man ska slippa skatta. Man inser att man nog måste rösta 2010 ändå...  - Herre gud, om 12 dagar är jag vuxen. Tänk så man förändras över en dag! Plötsligt ska jag veta vad jag vill göra, hur allt funkar också ska jag ha allt. Det är inte lätt eller, säger jag bara.

I och med att barndomen snart slutar så tog jag tillfället i akt idag och lekte lite med Jenso på skolgården. Det blev en skräckrunda på gungbrädan, som jag har traumatiska minnen ifrån, och en omgång dunk. En fråga som dyker upp är ju hur Jens förklarar sin lek? Jag menar, jag är ju som sagt fortfarande barn iaf, men han har ju passerat det stadiet för längesen. Det är väl som man säger, att killarna ligger några år efter! (;


Hejsvejs!

Jahapp, då har man hamnat här då, mitt i bloggsoppan. ;)

Första inlägget är väl det som ska visa ifall resten är värt att läsas, eller inte, så det kan jag väl säga redan nu att det antagligen inte är. Jag tycker att det här med personlig fakta är lite överskattat, men annars skulle jag nog skriva något i stil med:

"Värt att veta om mig är att jag är att jag är beroende av godis, lever för dom jag bryr mig om, och hatar falska människor. Jag går AWARE, typ räddningsgymnasium, och trivs helt okej med det. Jag bor själv i en lägnehet på 44 kvadrat i veckorna och på helgerna är jag oftast hemma hos mamma eller pappa. Jag litar på det mesta och har lärt mig den hårda vägen att det kan stå en dyrt."

... men nu tycker jag att sånt här är blahablaha, så jag säger bara att ni som inte redan fattat att jag heter Linnéa Westby kan klicka er någon annanstans. Ni som inte fattat att den här bloggen kommer handla om mig och mitt liv kan också ta er vidare. Ni andra får göra precis vill! :)

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0