Justja!
Jag bestämde mig för att ta tag i mig själv.
och... TADA!
... heh.
Okej, den är inte riktigt. Det är en spraytatuering, som förhoppningsvis går bort så fort som möjligt! Det borde ni dock redan ha räknat ut eftersom att :
1. Blomman ser ut som en propeller.
2. Forever är felstavat (av någon som sa att han var tolk?!)
3. Hjärtat (som han själv bestämde sig för att göra utan att höra med mig) är trubbigt.
4. Det drar blickarna till mina extremt fula fötter.
5. Hela grejen är så sjukt ful och skev.
Jag ville helt enkelt känna efter hur det skulle kännas att ha något på foten, och nu vet jag att det inte är min grej. Synd bara att jag kom på att göra det precis innan jag ska till stora staden och leka modell... Vad sjuttsingen ska jag ha på mig?! Jag trodde att det var flera veckor kvar, och har därför skjutit upp klädproblemet. Nu är det bara några dagar kvar, och jag har inte en enda vettig idé! (hade ju tänkt gå ner mina Natalie-kilon tills det var dags också, men det blev inte riktigt så...)
Nej, matlåda var det! Sen ska jag skrubba på min fot i duschen. Wish me luck!
unfuckingbelievable.
Så, min hemlige beundrare (som jag vet precis vem det är), jag ville ha ettan för att ha den. Har sett den, och jag älskar den, så jag måste kunna få se den när jag vill! ;D När tvåan kommer ut ska jag fixa den med, men då ska jag inte riskera något utan köpa den direkt! Aja, vi ses om några timmar! (:
Jag har fyra stycken jobbtröjor. Det vet jag, men varje gång jag ska tvätta dem, så hittar jag bara tre. Jag har liksom full koll på dem, ända tills det börjar dra ihop sig för tvätt. Ett litet problem för världen, ett stort problem för mig. Tröjan som går under rubriken syntet, 30 grader och är röd är liksom inget man bara slänger in med nästa tvätt. Nog för att jag brukar skita ganska hårt i allt det där med tvättregler, men det skulle kännas lite pinsamt att komma till jobbet i en grå/röd dassig tröja som visade magen...
Tänkte bara säga att det är den här som gäller nu. Den här och min och Märtsons låt.
Nu ska jag lägga ännu ett värdelöst inlägg bakom mig och gå och laga matlåda tills imorgon. Blir en sväng och en natt hos hon som kom på vart man lagar maten (matverkstan) så lådan måste stå på jobbet när jag bestämmer mig för att dyka upp nästa gång.
Jag har fyra stycken jobbtröjor. Det vet jag, men varje gång jag ska tvätta dem, så hittar jag bara tre. Jag har liksom full koll på dem, ända tills det börjar dra ihop sig för tvätt. Ett litet problem för världen, ett stort problem för mig. Tröjan som går under rubriken syntet, 30 grader och är röd är liksom inget man bara slänger in med nästa tvätt. Nog för att jag brukar skita ganska hårt i allt det där med tvättregler, men det skulle kännas lite pinsamt att komma till jobbet i en grå/röd dassig tröja som visade magen...
Tänkte bara säga att det är den här som gäller nu. Den här och min och Märtsons låt.
Nu ska jag lägga ännu ett värdelöst inlägg bakom mig och gå och laga matlåda tills imorgon. Blir en sväng och en natt hos hon som kom på vart man lagar maten (matverkstan) så lådan måste stå på jobbet när jag bestämmer mig för att dyka upp nästa gång.
Hur svårt kan det vara att bara vända och komma tillbaka?!
I need you more than I've ever needed anyone.
Jag hade inte behövt bry mig, om jag hade haft dig att ringa nu. "Äh, jag har ju Natalie", brukade jag tänka. Nu har jag ingenting. Jag sitter fast i skiten, som någon annan kastat mig i.
Vi kommer uppenbarligen från ett väldigt bra ställe. Du hade tur som fick stanna. Allting som var självklart där är inte självklart här. Det är så enkelt att säga - jag kommer hem igen. Synd bara att du inte är hemma då. Fan, Natalie, jag skulle ge allt.
Jag letade ju efter vår film igår. I en och en halv timme. I vår LILLA stad, då har man letat bra vill jag lova. Jag fick ett tips om ICA, efter att jag redan letat där, så jag åkte dit direkt efter jobbet idag. Spanade runt i lådan, men såg inget hopp. Rotade runt lite, och så höjde jag blicken, och då låg den bara där. SATC - the movie. Rakt framför mig. Högst upp. Som att den precis landat där. Jag tror du insåg att jag behövde den, så du bestämde dig för att bli lite konkret. Äntligen!
Så nu ska jag åka till macken, har inte riktigt bestämt vilken än, och köpa lite dumle och popcorn så vi får vår kväll. Det blir väl bra? Så kan du stryka mig över håret och säga att jag är bäst. Så kan jag tro på dig och skita i alla andra. Så kan du säga att du inte tror att det är så illa, men att vi löser det om det nu skulle vara så. Precis som förr.
I live my life for you.
Jag hade inte behövt bry mig, om jag hade haft dig att ringa nu. "Äh, jag har ju Natalie", brukade jag tänka. Nu har jag ingenting. Jag sitter fast i skiten, som någon annan kastat mig i.
Vi kommer uppenbarligen från ett väldigt bra ställe. Du hade tur som fick stanna. Allting som var självklart där är inte självklart här. Det är så enkelt att säga - jag kommer hem igen. Synd bara att du inte är hemma då. Fan, Natalie, jag skulle ge allt.
Jag letade ju efter vår film igår. I en och en halv timme. I vår LILLA stad, då har man letat bra vill jag lova. Jag fick ett tips om ICA, efter att jag redan letat där, så jag åkte dit direkt efter jobbet idag. Spanade runt i lådan, men såg inget hopp. Rotade runt lite, och så höjde jag blicken, och då låg den bara där. SATC - the movie. Rakt framför mig. Högst upp. Som att den precis landat där. Jag tror du insåg att jag behövde den, så du bestämde dig för att bli lite konkret. Äntligen!
Så nu ska jag åka till macken, har inte riktigt bestämt vilken än, och köpa lite dumle och popcorn så vi får vår kväll. Det blir väl bra? Så kan du stryka mig över håret och säga att jag är bäst. Så kan jag tro på dig och skita i alla andra. Så kan du säga att du inte tror att det är så illa, men att vi löser det om det nu skulle vara så. Precis som förr.
I live my life for you.
guldet blev till sand.
Nej, jag har inget intressant att skriva idag heller! Borde kanske slänga upp ett gäng bilder, men jag orkar helt seriöst inte.
Spenderade en och en halv timme efter jobbet åt att åka runt hela stan med hopp om att hitta SATC-filmen. Hoppet är nu ute, kära vänner! Mitt sista stopp var på videoteket, vilket jag ansåg vara ett relativt säkert kort. Där berättade den lille snubben att det är köpstopp på just SATC-filmen, vilket innebär att min enda chans är att hitta den på något ställe som fortfarande har den i lager. Jag önskar mig själv lycka till!
På min jakt efter det riktiga filmguldet hittade jag lite annat smått och gott. 8 mile, Trainspotter, Titanic, The beach och Romeo och Julia. Filmerna i fetstil är filmer man bara MÅSTE ha, och de andra kom liksom med på köpet. Inte så illa pissat ändå.
Spenderade en och en halv timme efter jobbet åt att åka runt hela stan med hopp om att hitta SATC-filmen. Hoppet är nu ute, kära vänner! Mitt sista stopp var på videoteket, vilket jag ansåg vara ett relativt säkert kort. Där berättade den lille snubben att det är köpstopp på just SATC-filmen, vilket innebär att min enda chans är att hitta den på något ställe som fortfarande har den i lager. Jag önskar mig själv lycka till!
På min jakt efter det riktiga filmguldet hittade jag lite annat smått och gott. 8 mile, Trainspotter, Titanic, The beach och Romeo och Julia. Filmerna i fetstil är filmer man bara MÅSTE ha, och de andra kom liksom med på köpet. Inte så illa pissat ändå.
söndag.
Avslängd från bussen, upplockad igen. Avtagen körkortet, fick tillbaka körkortet. Skulle bli avkastad från nästa buss, men då fanns det några smsbiljetter man kunde skaffa sig. Jag gick igenom ganska mycket för att få träffa min Stina, med CO, i Sundsvall. Det blev riktigt trevligt, även om maten mer eller mindre sög, thai är inte riktigt min grej. Så är det bara. Till alla andras sorg (och tjat).
För tillfället sitter jag och äter frukost och tittar på klockan som om den jagade mig. Det är dags att, ja ni gissade rätt, JOBBA! Imorgon har jag ett tiotimmarspass igen, och på onsdag stänger jag. Ingen höjdarvecka, men det är väl smällar man får ta för att få höjdarhelger ibland.
Måste dra. Blir att piffa till sig med lite torrshampo och mascara. En fräsching är på väg!
För tillfället sitter jag och äter frukost och tittar på klockan som om den jagade mig. Det är dags att, ja ni gissade rätt, JOBBA! Imorgon har jag ett tiotimmarspass igen, och på onsdag stänger jag. Ingen höjdarvecka, men det är väl smällar man får ta för att få höjdarhelger ibland.
Måste dra. Blir att piffa till sig med lite torrshampo och mascara. En fräsching är på väg!
jahapp!
Jag var lite sugen på att ta mig en joggingtur, men så kom jag på att jag har världens vattenblåsa på hälen. Ingen höjdare... Så nu slapp jag! Jag tror att mitt undermedvetna gör mig sugen på motion bara när det vet att jag inte kommer kunna genomföra det. Som när man är förkyld, saknar träningsskor, är utomlands osv. Fast, det är väl kanske lika bra det!
Lyckades klämma in en klipptid idag, så direkt innan jobbet ska jag klippa bort mitt ris. Dock är det det enda jag ska göra. Jag tänker inte ens klippa upp det som jag brukar. Inte klippa någon lugg. Inte göra någonting, bara och endast ta bort det som behövs. Tråkig tjej.
Lyckades klämma in en klipptid idag, så direkt innan jobbet ska jag klippa bort mitt ris. Dock är det det enda jag ska göra. Jag tänker inte ens klippa upp det som jag brukar. Inte klippa någon lugg. Inte göra någonting, bara och endast ta bort det som behövs. Tråkig tjej.
fix me.
Du är allt jag nånsin önskat
Du är allt jag nånsin drömt
Du är den som får mig minnas
Alla drömmar jag har glömt
Och du är den som får mig hoppas
Du är den som får mig le
All min kärlek får du bära
Hela livet vill jag ge
När som klockorna har stannat
Och tiden tycks stå still
Och man inte vågar säga
Det man längst i hjärtat vill
Då ska vi ta varandras händer
Då ska vi minnas denna dag
Och förstå vad som än händer
Är det alltid du och jag
Min tid stannade upp, och jag trodde aldrig att jag skulle ta mig framåt igen. Hur vet jag inte, men på något vis fick jag ändå tiden att gå. Snart har det gått ett år, men jag har fortfarande inte lyckats förstå eller acceptera att jag blev ensam kvar.
Jag är fylld av samma saknad, och jag innehåller samma hål, som jag gjorde för 11 månader och 10 dagar sen. Vissa saker kommer, och vissa saker går, medan vissa saker stannar och föralltid lämnas kvar. Riktig kärlek, sorg och saknad är inget man växer ifrån, det växer man med.
Man kan tro att det gått lång tid, att det borde kännas bättre, men ett år är ingenting när man har hela livet kvar. Det blir visserligen lättare, men det blir aldrig bra. Jag kan inte säga någonting som tar bort det onda, och jag kan inte göra något som ger mig eller någon annan sin bästa vän tillbaka, men jag kan hoppas att det räcker nu. Att tillräckligt många bästa har förlorats, så att inga fler måste börja gå på samma väg som jag. För oavsett om man orkar springa, så tar den här vägen aldrig slut.
...Eheheh!
Jag ska erkänna en sak. Jag kollade nyss upp att det verkligen var sista avsnittet idag, så jag inte skulle ha trott att det var första bara för att inse att det var sista (och känna mig dum för det) för att sen skriva det här och sen komma på att det visst var första (och att jag bara är allmänt trög som trott att det var sista). Phu! Meeeen, jag hade full koll på läget. -Det var sista avsnittet idag.
Over and out!
Over and out!
skitnit.
Martina, Martina, Martina... skillnaden mellan en katt och min kamera är att min kamera har ett värde och en funktion. KÖR DU ÖVER MIN KAMERA KÖR JAG ÖVER DIG! Nejdå hjärtat, jag ska inte gasa över någon liten pälsboll, men jag måste ju få drömma om det? ;) Puss!
Starter wife var riktigt kul och smart, - och slut. Hur kan man få "säsongsavslutning" till "en serie i sex delar som börjar på onsdag"?! Jag är ju som jag blev jag. Inte undra på att man inte riktigt hängde med i relationerna!
För övrigt har jag sådan träningsvärk att jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig ur sängen imorgon. Det hela började med att jag hjälpte mamma med ved igår, och inte fasen slutade det med dagens (x antal timmar) långa promenad med Carro. Det var skönt ändå, fastän att det gör ont i hela benen nu.
T9 på min telefon väljer "tv" framför "ut". Jag älskar min telefon!
Starter wife var riktigt kul och smart, - och slut. Hur kan man få "säsongsavslutning" till "en serie i sex delar som börjar på onsdag"?! Jag är ju som jag blev jag. Inte undra på att man inte riktigt hängde med i relationerna!
För övrigt har jag sådan träningsvärk att jag inte riktigt vet hur jag ska ta mig ur sängen imorgon. Det hela började med att jag hjälpte mamma med ved igår, och inte fasen slutade det med dagens (x antal timmar) långa promenad med Carro. Det var skönt ändå, fastän att det gör ont i hela benen nu.
T9 på min telefon väljer "tv" framför "ut". Jag älskar min telefon!
sorry!
Ikväll börjar ett program på nian (tror jag det var), som jag verkligen tror på. Starter wife, med Debra Messing. Det är alltså detta jag sett fram emot hela veckan. Fast det är nästan så att jag hoppas att det är lite halvkasst, annars blir det problem när Greys drar igång!
För övrigt vill jag se Brothers, SATC 2 och Grown ups. Någon som är på?
Ber om ursäkt för ett av världens tråkigaste inlägg. Lägger mig och jäser framför SATC och skäms.
För övrigt vill jag se Brothers, SATC 2 och Grown ups. Någon som är på?
Ber om ursäkt för ett av världens tråkigaste inlägg. Lägger mig och jäser framför SATC och skäms.
Märtsson!
Jag har glömt en sak. Jag ska tacka min olagliga Martina, för att ha upplyst mig om hur jag kan införskaffa mig all den braiga musiken! Tack min älskade höna! Vad skulle jag göra utan dig?!
Puss påda!
I like the way, way you shake your ass around me.
Puss påda!
I like the way, way you shake your ass around me.
määääään.
När man känner att man är lite smått extremskabbig, visst är det underbart att handla av en gammal flamma då? Ännu bättre att inse att han gått och förlovat sig, medan man själv står kvar på ungefär samma ställe där vi lämnade varandra. Just great!
Nej, jag kanske inte vill förlova mig som nittonårig, jag kanske inte vill ha barn och bajsa med öppen dörr medan min kille borstar tänderna (än). Men nog fan skulle det vara lite kul att ha möjligheten?!
Kanske ska jag vara nöjd över att min pappa faktiskt älskar mig, trots att jag rapar ägg och sover med öppen mun. Det är kanske för mycket begärt att ha två förstående (och som ändå älskar mig) män i min närhet. Kanske gör jag mig helt enkelt bäst som singel ;)
Tittade på fångarna på fortet idag. Dreglade över Eddie Razaz och Tobias, han från Let's dance som dansade med den äldre damen och som kunde röra på höfterna som en Gud. Jag kommer ihåg när jag och Maria tittade på det där programmet, han hade en hatt och hon en blå klänning. Han rörde sig - och vi stönade. Trots att han var i en helt annan stad! Det, mina damer, kallar jag "att veta vad man gör". Första gången, snabbgenomgången, andra snabbgenomgången... vi hade nog kunnat köpt dvd:n tror jag! Oh my.
Aja, nu kallar duschen och sängen inför en alltför tidig morgon.
Nej, jag kanske inte vill förlova mig som nittonårig, jag kanske inte vill ha barn och bajsa med öppen dörr medan min kille borstar tänderna (än). Men nog fan skulle det vara lite kul att ha möjligheten?!
Kanske ska jag vara nöjd över att min pappa faktiskt älskar mig, trots att jag rapar ägg och sover med öppen mun. Det är kanske för mycket begärt att ha två förstående (och som ändå älskar mig) män i min närhet. Kanske gör jag mig helt enkelt bäst som singel ;)
Tittade på fångarna på fortet idag. Dreglade över Eddie Razaz och Tobias, han från Let's dance som dansade med den äldre damen och som kunde röra på höfterna som en Gud. Jag kommer ihåg när jag och Maria tittade på det där programmet, han hade en hatt och hon en blå klänning. Han rörde sig - och vi stönade. Trots att han var i en helt annan stad! Det, mina damer, kallar jag "att veta vad man gör". Första gången, snabbgenomgången, andra snabbgenomgången... vi hade nog kunnat köpt dvd:n tror jag! Oh my.
Aja, nu kallar duschen och sängen inför en alltför tidig morgon.
Kärlek, bredvid toan.
"Många av er har nog noterat att ni vaknar om mornarna nåt kilo lättare än ni var när ni gick till sängs..."
"Nå, vart tar då all denna vikt vägen?"
"Jag är här för att upplysa er om att luften omkring oss är fylld av fettet från sovande människor!"
"Vidare finns det sändare, och det finns mottagare! Vi feta individer ökar i vikt helt enkelt för att vi andas in!!"
"Och den saken är klar - inte fasen tänker vi sluta andas!"
"Slutsats: Varför gör inte ni tunnisar oss knubbisar en tjänst och slutar sova?!"
Vissa vet redan att jag hatar katter. Jag tvekar för att bromsa om det ligger en liten pälsboll mitt på vägen, men till slut gör jag det ändå. Samtidigt som jag givetvis rabblar en ramsa fula ord om den fula kraken. Visst, vissa katter är söta - men typ bara på bild. Trots detta, så finns det ett undantag. Det finns en katt som jag verkligen ÄLSKAR. Katten Gustaf! Hans fethet, skönhet och orangehet. I just love him!
"Nå, vart tar då all denna vikt vägen?"
"Jag är här för att upplysa er om att luften omkring oss är fylld av fettet från sovande människor!"
"Vidare finns det sändare, och det finns mottagare! Vi feta individer ökar i vikt helt enkelt för att vi andas in!!"
"Och den saken är klar - inte fasen tänker vi sluta andas!"
"Slutsats: Varför gör inte ni tunnisar oss knubbisar en tjänst och slutar sova?!"
Vissa vet redan att jag hatar katter. Jag tvekar för att bromsa om det ligger en liten pälsboll mitt på vägen, men till slut gör jag det ändå. Samtidigt som jag givetvis rabblar en ramsa fula ord om den fula kraken. Visst, vissa katter är söta - men typ bara på bild. Trots detta, så finns det ett undantag. Det finns en katt som jag verkligen ÄLSKAR. Katten Gustaf! Hans fethet, skönhet och orangehet. I just love him!
madmama.
Idag är jag så grinig att jag inte själv vet var jag ska ta vägen. Tänk er att vara så grinig att ni stör er på er själva. Och tänk er då att servera korv till otrevliga, övertrevliga (fulla) eller bara allmänt obehagliga människor. Ingen höjdare, det kan jag intyga. Sen är det klart att det finns vissa höjdare som kommer in och göra några minuter bra, till exempel vilsna norrmän, men just idag har det inte varit så många såna i farten.
Jag ska gå och tvätta fötterna och borsta tänderna, så hoppas jag att jag vaknar som en ny människa imorgon. Annars får jag nog skilja mig - från mig själv.
Jag ska gå och tvätta fötterna och borsta tänderna, så hoppas jag att jag vaknar som en ny människa imorgon. Annars får jag nog skilja mig - från mig själv.
fear the unlived life.
Det är hemskt att jobba. Och ännu hemskare att komma hem från jobbet. Typ.
Igår möttes jag av en telefon som inte hade ett enda missat samtal, och inte heller något väntande sms. Populär känner man sig, när man inte rört telefonen på nio timmar. Sen kom jag hem och där möttes jag av ett godisskåp med en godispåse som innehöll två godisar (att jag stått med en påse på jobbet hör inte hit). En twix och en hallonbåt - ingen av dem skulle jag själv ha plockat ner i påsen. Tack för den! I skafferiet fanns det en påse fredagsmix, men alla skruvar var uppätna. Allt annat gott för den delen också. Varför mixa det bra med det dåliga?! Mixpåsar är inga höjdare.
Nu är klockan 12.22 och jag börjar jobba om cirka två och en halv timme igen. Pappa vill att jag ska dra mitt strå till stacken och dammsuga här hemma. Det satt ett djur på toapappret, så jag ploppade ner det i plurret. Sen insåg jag att det kanske kunde flyga... Lillebror tycker att jag ska göra lunch åt honom och pappa. Även om Hanna skulle gå med på att jogga idag, så hinner vi inte det.
Anna och Johanna stack utomlands igår. Åsa idag. Anton förra veckan, och snart åker Martina. Meeeen, jag älskar min tillvaro. Verkligen.
Igår möttes jag av en telefon som inte hade ett enda missat samtal, och inte heller något väntande sms. Populär känner man sig, när man inte rört telefonen på nio timmar. Sen kom jag hem och där möttes jag av ett godisskåp med en godispåse som innehöll två godisar (att jag stått med en påse på jobbet hör inte hit). En twix och en hallonbåt - ingen av dem skulle jag själv ha plockat ner i påsen. Tack för den! I skafferiet fanns det en påse fredagsmix, men alla skruvar var uppätna. Allt annat gott för den delen också. Varför mixa det bra med det dåliga?! Mixpåsar är inga höjdare.
Nu är klockan 12.22 och jag börjar jobba om cirka två och en halv timme igen. Pappa vill att jag ska dra mitt strå till stacken och dammsuga här hemma. Det satt ett djur på toapappret, så jag ploppade ner det i plurret. Sen insåg jag att det kanske kunde flyga... Lillebror tycker att jag ska göra lunch åt honom och pappa. Även om Hanna skulle gå med på att jogga idag, så hinner vi inte det.
Anna och Johanna stack utomlands igår. Åsa idag. Anton förra veckan, och snart åker Martina. Meeeen, jag älskar min tillvaro. Verkligen.
Hannaaaa!
Puss!
Här sitter jag med Hanna och diskuterar hur man på bästa sätt backar ur en situation man råkat sätta sig i med arslet före. Inte är det lätt eller! Tanken "nej! varför gjorde jag det här?!" är en av de absolut värsta. Det som låter så bra från början kan sluta som ett katastrofalt sms. Jävla piss. Varför gör vi såhär?!
Nu ska jag packa en matlåda och bege mig till jobbet. Ni andra kan ju försöka ha en bra fredagskväll!
vardag.
Mitt brännsår börjar bli fint, men verkligheten är att jag är märkt för livet på mitt första riktiga jobb. Fint det! Varför glömma korvarna på macken?!
Hämtade min telefon igår. Guuuud så fin den är! Jag har saknat min pärla, kan jag säga. Efter att ha varit i experternas händer är den lite segare, men mycket fräschare. Inte illa med tanke på hur jag fått tillbaka den förr. Dock slappnar jag inte av ritkigt än... En gång fick jag tillbaka den till synes perfekt, men då la den av helt efter en vecka. Det, mina vänner, är att ge falska förhoppningar!
Okej, jag hade tänkt skriva om hur extremt mycket min pappa tycker att jag ska göra innan jobbet (plocka ur diskmaskin, köra grästrimmer, tvätta väggarna osv.), men han kom just in och toppade det. Han ropade som vanligt "kom här!", något man hör stup i ett och som oftast är helt onödigt. Ungefär "kom här!", och sen när man gått genom hela huset till honom så säger han "ger du mig lite papper?". Ganska irriterande. Den här gången frågade han var det var någonstans vi varit när jag blev så dålig i magen. Vi diskuterade den gången vi var i Dominikanska Republiken och jag åkte på en massa bakterier ett tag, sen tog han upp telefonen mot örat och sa "ja, du hörde va?". Thank you! Kände mig grundlurad kan jag säga. "Nja, hon sket väl en del, så det sprutade antar jag, ett tag".
Jag ska säga att jag nu är helt frisk. Heeeelt frisk.
Hämtade min telefon igår. Guuuud så fin den är! Jag har saknat min pärla, kan jag säga. Efter att ha varit i experternas händer är den lite segare, men mycket fräschare. Inte illa med tanke på hur jag fått tillbaka den förr. Dock slappnar jag inte av ritkigt än... En gång fick jag tillbaka den till synes perfekt, men då la den av helt efter en vecka. Det, mina vänner, är att ge falska förhoppningar!
Okej, jag hade tänkt skriva om hur extremt mycket min pappa tycker att jag ska göra innan jobbet (plocka ur diskmaskin, köra grästrimmer, tvätta väggarna osv.), men han kom just in och toppade det. Han ropade som vanligt "kom här!", något man hör stup i ett och som oftast är helt onödigt. Ungefär "kom här!", och sen när man gått genom hela huset till honom så säger han "ger du mig lite papper?". Ganska irriterande. Den här gången frågade han var det var någonstans vi varit när jag blev så dålig i magen. Vi diskuterade den gången vi var i Dominikanska Republiken och jag åkte på en massa bakterier ett tag, sen tog han upp telefonen mot örat och sa "ja, du hörde va?". Thank you! Kände mig grundlurad kan jag säga. "Nja, hon sket väl en del, så det sprutade antar jag, ett tag".
Jag ska säga att jag nu är helt frisk. Heeeelt frisk.
I'm back.
Hemma i norrland igen. Känns väl allmänt pissigt kanske. Tillbaka till jobbet, tillbaka till att bo hemma och tillbaka till expert. Ska ner och hämta min telefon idag, och jag försöker förbereda mig mentalt på att den komer vara i sämre skick nu än när jag lämnade in den, för så brukar det kunna vara...
Jag har haft det underbart med min kvartett, och jag hade det underbart i Gävle innan jag åkte och i trakten innan jag åte hem. Jag har gjort av med alldeles för mycket pengar, och ätit alldeles för mycket gott, men det är väl så det ska vara när man är i Stockholm?
Det är lite orättvist att min tid kunnat fortsätta gå, medan din har stannat. Det är oförståeligt och omöjligt, orättvist och overkligt, att sånt här får fortsätta hända. Jag tänker på dig.
Jag har haft det underbart med min kvartett, och jag hade det underbart i Gävle innan jag åkte och i trakten innan jag åte hem. Jag har gjort av med alldeles för mycket pengar, och ätit alldeles för mycket gott, men det är väl så det ska vara när man är i Stockholm?
Det är lite orättvist att min tid kunnat fortsätta gå, medan din har stannat. Det är oförståeligt och omöjligt, orättvist och overkligt, att sånt här får fortsätta hända. Jag tänker på dig.
Föralltid.
Det slog mig nyss att du inte kommer möta mig vid busstorget den här gången heller. Du kommer inte krama ihjäl mig, fastän att det är det jag ser mest fram emot när jag åker. Ibland tror jag fortfarande att jag kan ringa, att jag kan prata med dig och faktiskt få ett svar. Känslan jag känner nu, när jag snart får åka ner till min by, är densamma som jag hade i kroppen när jag snart skulle få träffa dig. Det var därför jag åkte vet du. Varje lov, varje långhelg. Det var inte bara byn eller släkten, mest var det du. Alltid du.
Hade det inte varit för dig hade jag inte känt alla de människor jag känner idag. Hade det inte varit för dig att jag gått miste om väldigt mycket... även om jag nu gått miste om allt. Martina och Elin, Jennifer och Ewe. Åsberg och Andreas, Emil och Sebben. Visst har vi varit dåliga, och glidit ifrån varandra. Men en gång i tiden, var det vi fyra. Alltså du, jag, Emil och Sebben. En annan sommar var det Åsberg och Andreas. Jag saknar de tiderna. För stämningen, känslan, skönheten och underbarheten. Men mest för dig.
Vad jag än tänker på i min dåtid så ser jag dig där. Allt bra, blev dubbelt så bra när jag fick dela det med dig. Allt dåligt blev hälften så dåligt när jag fick berätta för dig. Vi höjde varandra och om någon var låg så möttes vi halvvägs. Vi, bara vi, var allt för varandra.
Om jag fick en dag till med dig, så skulle jag gå sönder ännu mer. Att förlora dig igen, det skulle slita bitarna av mig, som en gång var något helt, helt ur mig. Jag skulle inte ens få ha skalet, som jag lever med idag, kvar. Ändå kan jag inte låta bli att drömma, om att en dag få ha dig här igen, om så bara för att förlora dig igen. Att få titta in i dina bruna ögon och se liv, att få krama dig och känna att du är varm, att ta på dig och känna att du finns som mer än något som kan förklaras som galenskap, det skulle vara att verkligen leva igen.
Om vi fick prata igen, en timme i telefon, så skulle jag inte säga något som du inte redan vet. Jag vet att du vet, och du vet att jag vet, men att få säga det och veta att du verkligen, verkligen, hör skulle vara skönt. Att höra dig säga det, bara en gång till, skulle lugna den del i mig som alltid oroar sig.
Nu åker jag ner ändå, men det finns delar i mig som tror att jag åker för att träffa dig, min bästa vän. Det sitter i ryggmärgen, som en rutin. Jag kan inte tro att du är borta sen snart ett år. Jag kan inte förstå hur det jag känner kan kännas för någon som inte längre, egentligen, finns. Jag kan inte förstå, och jag vill nog inte heller.
Jag saknar dig.
Min silvriga guldklimp.
Hade det inte varit för dig hade jag inte känt alla de människor jag känner idag. Hade det inte varit för dig att jag gått miste om väldigt mycket... även om jag nu gått miste om allt. Martina och Elin, Jennifer och Ewe. Åsberg och Andreas, Emil och Sebben. Visst har vi varit dåliga, och glidit ifrån varandra. Men en gång i tiden, var det vi fyra. Alltså du, jag, Emil och Sebben. En annan sommar var det Åsberg och Andreas. Jag saknar de tiderna. För stämningen, känslan, skönheten och underbarheten. Men mest för dig.
Vad jag än tänker på i min dåtid så ser jag dig där. Allt bra, blev dubbelt så bra när jag fick dela det med dig. Allt dåligt blev hälften så dåligt när jag fick berätta för dig. Vi höjde varandra och om någon var låg så möttes vi halvvägs. Vi, bara vi, var allt för varandra.
Om jag fick en dag till med dig, så skulle jag gå sönder ännu mer. Att förlora dig igen, det skulle slita bitarna av mig, som en gång var något helt, helt ur mig. Jag skulle inte ens få ha skalet, som jag lever med idag, kvar. Ändå kan jag inte låta bli att drömma, om att en dag få ha dig här igen, om så bara för att förlora dig igen. Att få titta in i dina bruna ögon och se liv, att få krama dig och känna att du är varm, att ta på dig och känna att du finns som mer än något som kan förklaras som galenskap, det skulle vara att verkligen leva igen.
Om vi fick prata igen, en timme i telefon, så skulle jag inte säga något som du inte redan vet. Jag vet att du vet, och du vet att jag vet, men att få säga det och veta att du verkligen, verkligen, hör skulle vara skönt. Att höra dig säga det, bara en gång till, skulle lugna den del i mig som alltid oroar sig.
Nu åker jag ner ändå, men det finns delar i mig som tror att jag åker för att träffa dig, min bästa vän. Det sitter i ryggmärgen, som en rutin. Jag kan inte tro att du är borta sen snart ett år. Jag kan inte förstå hur det jag känner kan kännas för någon som inte längre, egentligen, finns. Jag kan inte förstå, och jag vill nog inte heller.
Jag saknar dig.
Min silvriga guldklimp.
stress.
Imorgon beger jag mig mot mitt kära Älvkarleby! Men först ska jag städa toaletten, hänga tvätten, packa, fixa mina naglar (och försöka låtsas som att det inte syns att min pekfingersnagel har gått av), bränna mina skivor (fast tvärt om) så jag kan ha låtarna på mp3:n, vattna blommorna, hämta posten och sno åt mig lite mat hos mamma. Allt detta någon gång mellan nu och 14.45 imorgon då jag ska befinna mig på jobbet... Starkt jobbat! Det fanns uppenbarligen en mening till att pappa bad mig städa redan innan det kom folk hit. Varför ska jag alltid vara näst smartast i det här hushållet?
Nu ska jag gå på toa, sen kör vi!
Nu ska jag gå på toa, sen kör vi!
fem timmars dag.
Idag har jag tänkt fånga dagen, och ta vara på de tusen möjligheter ödet slänger över mig. Jag ska städa. Och tvätta om jag hinner. Det är nämligen så att min pappa snart kommer hem. Egentligen borde jag väl hålla mig så långt därifrån som möjligt, för att behålla så mycket som möjligt intakt. Fast då blir det liv i luckan när pappa kommer hem, för ni vet, han fick mig att lova att jag skulle dammsuga redan innan brudhelgen....
Haha, kom på en sak min älskade kusin sa en gång (när han var fem).
"Jag tyckej jumpoj äj bäst, föj dom kan pjutta!"
(Jag tycker rumpor är bäst, för dom kan prutta) Han är fantastisk.
Aja, nu ska jag börja med mina sysslor. Först och främst ska jag kolla bussar och tåg söderut. ÄNTLIGEN!
Klockrent!
Av ren slump och impulsivitet klickade jag in mig på en blogg som visades på startsidan. Detta resulterade i att jag föll pladask för en charmig, skön och störtkul kille. Jag tror jag blev kär. Kär i Gaymasen. Tråkigt nog så står en sexuell läggning och en pojkvän (för hans del) mellan oss och vår lyckliga framtid som gifta. Men allvarligt talat, vilken karl! Skrattade så tårarna sprutade, och så jag nästan kom försent till jobbet. Ni vet, jag satt kvar och satt kvar och det hela slutade med att jag kom ur duschen ungefär den tid jag borde ha åkt. Jag kom dock i tid med en minuts marginal eller så - mission completed.
oslappad slappdag. (söndag som spenderats på jobbet)
Helt galen dag på jobbet. Som avslutades med en brännskada. Känns skitbra, verkligen. Gör inte ett dugg ont att ha en andra gradens brännskada i form av en brödgrill. LYCKAT! noooot.
Mina tre timmar i frihet gick åt till att duscha och titta på en bil. Något som hade kunnat vara en dröm, men som egentligen bara var en djävulsfärgad skitnit. Jag och Hanna ska dra på bilturné iaf. Vi ska ladda upp med massa lögner, ursäkter och smidiga undanflykter. Men det får bli när jag har iaf fem timmars dagtid.
Nu ska jag packa ihop en liten övernattningsbag och lämna pappas stora säng för min egna lilla sönderliggna (inte på det sätt som skulle kunna vara värt det) hos mamma. Ska fixa kompress och aloe vera till min hand, annars hade jag nog legat i pappas säng på åtta randiga.
Mina tre timmar i frihet gick åt till att duscha och titta på en bil. Något som hade kunnat vara en dröm, men som egentligen bara var en djävulsfärgad skitnit. Jag och Hanna ska dra på bilturné iaf. Vi ska ladda upp med massa lögner, ursäkter och smidiga undanflykter. Men det får bli när jag har iaf fem timmars dagtid.
Nu ska jag packa ihop en liten övernattningsbag och lämna pappas stora säng för min egna lilla sönderliggna (inte på det sätt som skulle kunna vara värt det) hos mamma. Ska fixa kompress och aloe vera till min hand, annars hade jag nog legat i pappas säng på åtta randiga.
I just heard
I am whatever you say I am.
If I wasn't, then why would I say I am?
I don't know, it's just the way I am.
I guess.
If I wasn't, then why would I say I am?
I don't know, it's just the way I am.
I guess.
Jobb. Jobb. Jobb. Och, just det, jobb!
Ingen fritid? Är det när man vaknar helt slut, och inser att man börjar jobba igen om tre timmar?
Igår såg jag världsklass i gullighet två gånger. Först en liten rödlätt, nyvaken, pojke som ville äta bullar. Han gav mig hoppet om att jag kan få söta barn tillbaka. Sen i form av en nybliven härnösandare, som inte hunnit bli vad han kommer att bli inom en snar framtid.
Det var två höjdare från jobbet igår. Mitt jobb som för övrigt inte passar för normala människor egentligen. Med det menar jag nödiga människor. Egentligen skulle jag inte ha fått göra mitt på sex och en halv timme igår, men nu bad jag en rutinerad stammis ta över en stund. Det kanske inte låter som så mycket för världen, men tänk er det när man dragit ett x antal muggar kaffe. Not to play with, dear folks.
Något annat fruktansvärt, som rör mitt jobb, är mina nyinköpta foppatofflor. Jag har röd (julröd) jobbtröja, gråa byxor och varierande färg och mönster på mina strumpor. Kan någon förklara för mig hur jag tänkte när jag köpte ett par foppatofflor (givetvis av en fejkmodell) som är knalligt julgröna?! Inte knallgrönt, och inte millitärgrönt, utan snarare en skrikande skogsgrön nyans. Väldigt klantigt. Väldigt fult. I vanliga fall brukar jag stå bakom mig själv i de flesta situationer, men inte den här gången.
Nu ska jag dammsuga, torka golven, torka av väggar och bänkar och så vidare, så länge jag hinner innan arbetslivet kallar. Vilket liv(?)!
Igår såg jag världsklass i gullighet två gånger. Först en liten rödlätt, nyvaken, pojke som ville äta bullar. Han gav mig hoppet om att jag kan få söta barn tillbaka. Sen i form av en nybliven härnösandare, som inte hunnit bli vad han kommer att bli inom en snar framtid.
Det var två höjdare från jobbet igår. Mitt jobb som för övrigt inte passar för normala människor egentligen. Med det menar jag nödiga människor. Egentligen skulle jag inte ha fått göra mitt på sex och en halv timme igår, men nu bad jag en rutinerad stammis ta över en stund. Det kanske inte låter som så mycket för världen, men tänk er det när man dragit ett x antal muggar kaffe. Not to play with, dear folks.
Något annat fruktansvärt, som rör mitt jobb, är mina nyinköpta foppatofflor. Jag har röd (julröd) jobbtröja, gråa byxor och varierande färg och mönster på mina strumpor. Kan någon förklara för mig hur jag tänkte när jag köpte ett par foppatofflor (givetvis av en fejkmodell) som är knalligt julgröna?! Inte knallgrönt, och inte millitärgrönt, utan snarare en skrikande skogsgrön nyans. Väldigt klantigt. Väldigt fult. I vanliga fall brukar jag stå bakom mig själv i de flesta situationer, men inte den här gången.
Nu ska jag dammsuga, torka golven, torka av väggar och bänkar och så vidare, så länge jag hinner innan arbetslivet kallar. Vilket liv(?)!
mhm.
It's quicker to count the things that ain't wrong with you, than to count the things that are.
Puss!
Puss!
I didn't even see it comming.
I wonder, what's worth the fight?
(och nej, bilden har inget med inlägget att göra)
Jag vet hur det är att kämpa för varje steg. Att verkligen kämpa. Inte bara fylla stövlarna med sand och intala sig själv att det är tungt. Jag vet hur det är att sjunka fastän att man simmar så hårt man bara kan. Eftersom att jag vet det är det ingenting jag strävar mot, och därför har jag svårt att känna sympati för dem som fyller stövlarna med tjafs för att sen bli förvånad över att de sjunker.
Den absolut viktigaste personen i mitt liv förlorade jag. Jag lever med förlusten, och därför har jag svårt att förstå hur man kan välja att inte ens spela matchen. Hur kan man vända sig om och tro att man är vinnaren när man lämnat walk over?
Vi måste lära oss att se en lösning när vi har ett problem, istället för att skapa ett problem när vi har en lösning.
Ja, jag såg en dokumentär och togs tillbaka till verkligheten. Jag har grinat en flod, och helt enkelt fått nog. Jag saknar min Natalie. Jag saknar känslan av att verkligen betyda något för någon som betyder mycket för mig. föralltid.
Sällan!?
Sen pappa stack har det ju gått lite sisådär för vårt kära hus. Ni kanske kommer ihåg att poolöverdraget gick sönder och att datorn la av? Igår blev det stopp i avloppet i köket också. På det är det för mycket klor i poolen och gräset är för långt. Och ja, nej, jag har inte städat sen i helgen heller.
Idag började alltså dagen med att fixa avloppet. Då tog varmvattnet slut, så nu sitter jag hos mamma med fettigt hår och med min pyjamas på. Ska ta en dusch, sen ska jag köpa egna foppatofflor, och sen ska jag... nej det hinner jag inte... sen ska jag jobba. Därimellan ska jag stanna till hos pappa också, för alla bestick har blivit rostiga sen jag diskade dem... Go Linnéa! Go, GO, Linnéa!
Idag började alltså dagen med att fixa avloppet. Då tog varmvattnet slut, så nu sitter jag hos mamma med fettigt hår och med min pyjamas på. Ska ta en dusch, sen ska jag köpa egna foppatofflor, och sen ska jag... nej det hinner jag inte... sen ska jag jobba. Därimellan ska jag stanna till hos pappa också, för alla bestick har blivit rostiga sen jag diskade dem... Go Linnéa! Go, GO, Linnéa!
Experternas experter...
Kul med lånetelefoner som dör utan förvarning. Jag nås inte på luren.
piiiissss.
Ut och springa? Slänga sig i soffan? Ta en dusch? Städa? Har två timmar på mig, sen ska jag befinna mig på plats med mina röda tröja. Vad ska jag göra av mina värdefulla minuter?
Egentligen borde jag ju springa, i stort sett rakt in i duschen, och sen käka lite. Men, hur kul är det? Det känns ju bättre att bara dega, såklart. Sen funderar jag på att göra den där ansökan, men för att klara det måste jag ju springa...
NEJ OKEJ. Köra in pappas dator till något ställe med något namn för att de ska kunna laga något fel som vi inte vet vad det är. Kul. Minnesvärd dag.
Minnesvärt inlägg.
Hej!
Egentligen borde jag ju springa, i stort sett rakt in i duschen, och sen käka lite. Men, hur kul är det? Det känns ju bättre att bara dega, såklart. Sen funderar jag på att göra den där ansökan, men för att klara det måste jag ju springa...
NEJ OKEJ. Köra in pappas dator till något ställe med något namn för att de ska kunna laga något fel som vi inte vet vad det är. Kul. Minnesvärd dag.
Minnesvärt inlägg.
Hej!
Hemma?
För vissa kan detta komma som en chock. Bäst att bara haspla ur mig det. Jag kom hem från Älvkarleby idag.
Jaja, jag vet, jag vet. Meeeeen, det var inte riktigt så. Jag hade brudhelg hos mig, sov i pappas säng med Martina och Elin, och på söndagen precis innan de skulle åka droppade mamma förslaget att jag skulle köra ner dem och hämta Marcus i samma sväng. Sagt och gjort, det blev en roadtrip, och en dag i Ä-by.
Plötsligheten, kortheten och nummerlösheten ansvarar för att så få fick veta det, och att så få fick uppleva det. En liten skamsen ursäkt är väl på sin plats. Fast jag har bra nyheter också. Jag fick mitt nya schema dag, och jag är ledig sex dagar på raken vecka 32/33! Vilket innebär att jag kan mellanlanda i min lilla by på vägen till Estocolmo. Great, ha? :D
Dags för make-up(som i att bli kvitt)-bilderna va? Here you are! 
Elin och Martina, kom som två friska vindar - med fel buss. 
Jag, som blivit hundra år, gav mig inte förrän jag fick visa upp Smitingen.
Elin hittade en liten firre. 
Har jag berättat om det bästa på min underbara kamera? - Självutlösaren.
Maaatbild. I början på vårt poolparty utan pool. 
Jennie!
Jag blev pepprad med klunkar och dessutom kontrollerades antalet. 12 plus 9...
Martina och Jossi! 
Eeeeeliiiin! 
Jag och Märtan!
Anna! 
Miff, Muff och Puff. Efter det här insåg vi att kvällen sög, och att broöppningen inte var något att direkt skryta med. PINSAMT! 
Dagen efter blev en bra dagen efter med finbesök och badning! 
Elin...
Martina...
Och moi, utanför Max där vi tog vår första paus. 
Vi pausade igen när vi var framme. Vem trodde att Skutskär var så fint?!
I like the way, way you shake your ass around me
Brassade ut till stugan med Linda, för att ta vår traditionella övernattning. 
Ja. Heh. 
Det lilla ruckel där min tid står stilla. Vad kan jag säga? I just love it. 
Jag har haft en bra helg, och en bra dag i Älvkarleby.
Gick in i huset också. Det kan bli bra, riktigt bra. Jag kommer hem.
