uttråkad tjej.
Jag ber om ursäkt för att jag terrar så. Jag borde gå och lägga mig, men det känns som att det är för tidigt. Jag väntar dessutom på ett "jag-har-klarat-mig-hem-levande-sms". Glöms det bort kan jag säga att det inte kan skickas imorgon. Det är en dödssynd att glömma såna sms. Det är nästan lika illa som att skicka ett sms med en fråga, få ett svar, och sen inte svara på det.
Ställde mig nyss och öppnade båda kylskåpen (två halva blir ett helt), och chockade även mig själv med att stänga dem igen. Utan att ta något. Skinkmacka orkar jag inte göra och mintchokladkakorna (som pippar i käften) är just choklad och det känns inte särskilt bra att mata finnen på hakan. Jag orkar inte tina baugette och inte poppa popcorn. Jag känner inte för att äta kyckling, och inte för att ta banankaka heller. Jag är bedövad av matmassorna.
Imorgon ska jag ragga med mig någon ner på stan. För efter att jag hade sagt "varenda strumpa ska vara tvättad och redo för USA på fredag" till pappa, (fick svaret, "det kan du ju göra själv") så insåg jag att jag inte hade ett enda par trosor med mig, och inte heller ett enda par strumpor. På något jävla vis har jag lyckats åka ifrån de grundligaste grunderna. Jag känner mig utlämnad till HMs reahörna.
Nu ska jag glida ner i sängen, för efter en tag med grinattacker orkar jag inte hålla ögonen öppna längre. Sleep tight!
Ställde mig nyss och öppnade båda kylskåpen (två halva blir ett helt), och chockade även mig själv med att stänga dem igen. Utan att ta något. Skinkmacka orkar jag inte göra och mintchokladkakorna (som pippar i käften) är just choklad och det känns inte särskilt bra att mata finnen på hakan. Jag orkar inte tina baugette och inte poppa popcorn. Jag känner inte för att äta kyckling, och inte för att ta banankaka heller. Jag är bedövad av matmassorna.
Imorgon ska jag ragga med mig någon ner på stan. För efter att jag hade sagt "varenda strumpa ska vara tvättad och redo för USA på fredag" till pappa, (fick svaret, "det kan du ju göra själv") så insåg jag att jag inte hade ett enda par trosor med mig, och inte heller ett enda par strumpor. På något jävla vis har jag lyckats åka ifrån de grundligaste grunderna. Jag känner mig utlämnad till HMs reahörna.
Nu ska jag glida ner i sängen, för efter en tag med grinattacker orkar jag inte hålla ögonen öppna längre. Sleep tight!
ursäkta?
Kommenterade nyss en skön människas blogg, och när jag skulle spara kommentaren så var jag tvungen att skriva en sån här kod, ni vet. Alltså, man ser en massa konstiga bokstäver så ska man skriva samma sak. Jag gjorde mitt bästa för att urskilja den extremt löjliga ordkombinationen. När jag kände mig klar klickade jag vidare och möttes av ett surigt litet meddelande och en ny kod. Meddelandet var något i stil med "försök skriva rätt värde". För jag skrev ju fel med flit för att jag älskar de där koderna så jävla mycket?! Idioter.
Mindbreaker!
Nu är jag hemma på påsklov (har dock plugghögen bredvid mig). Det bästa med att vara hemma nu är faktiskt att kylskåpet är fullt. När man bor ensam i en studentlägenhet, med ett halvt kylskåp, så har man inte så mycket hemma. Hemma-hemma däremot finns det alltid någonting! Just idag råkar det sig så att pappa har handlat in allting för hela påskhelgen redan, och jag njuter av det! Så fort jag kom hem drog jag i mig potatissallad och kyckling, och en skinkmacka på det! Satt precis där det skulle (i gäddhänget)!
När jag satt där och åt min skinkmacka, med senap (såklart) och rödbetssallad på, så ramlade en nöt ner i mitt huvud. Eller vad fan, nötter är dumma va? Vi säger en spik. En spik ramlade ner och slog mig i huvudet, och jag kläckte en underbar idé. Om man köper hem en massa skinkor nu, och fryser ner dem, så kan man äta skinkmackor hela året! :D Hur smart var inte det?!
När vi ändå är inne på smarthet och nötter, så ska jag bjuda på det dummaste jag antagligen någonsin tänkt. Jag kom på mig själv med att tänka "men! Påsken kan ju inte finnas i andra länder... dom har ju inte Å!" här om dagen. Hur denna korkade tanke kunde slå ner i en snilleblixt som mig själv har jag inte en aning om.
Är det dags? Ja, det är det va? Bilddags!
Bara för att jag ser sommaren framför mig så fort jag blundar.
Nu tänkte jag döpa det här inlägget till "Fisiologen" (tänkte på filosofen)... Jag borde kanske sluta tänka?
När jag satt där och åt min skinkmacka, med senap (såklart) och rödbetssallad på, så ramlade en nöt ner i mitt huvud. Eller vad fan, nötter är dumma va? Vi säger en spik. En spik ramlade ner och slog mig i huvudet, och jag kläckte en underbar idé. Om man köper hem en massa skinkor nu, och fryser ner dem, så kan man äta skinkmackor hela året! :D Hur smart var inte det?!
När vi ändå är inne på smarthet och nötter, så ska jag bjuda på det dummaste jag antagligen någonsin tänkt. Jag kom på mig själv med att tänka "men! Påsken kan ju inte finnas i andra länder... dom har ju inte Å!" här om dagen. Hur denna korkade tanke kunde slå ner i en snilleblixt som mig själv har jag inte en aning om.
Är det dags? Ja, det är det va? Bilddags!
Bara för att jag ser sommaren framför mig så fort jag blundar.
Nu tänkte jag döpa det här inlägget till "Fisiologen" (tänkte på filosofen)... Jag borde kanske sluta tänka?
Telefonproblem. Igen.
Jag tänker i banor som förvånar även mig själv. Jag funderar på att lämna in min älskade telefon hos expert igen. Som de flesta vet så är min relation med dessa "experter" inte särskilt god, efter våra misslyckade försök till bra kontakt i somras. De hade min telefon under 9 veckor, och den hann under tiden bli påkörd av en truck och utgå från sortimentet. Anledningen till att jag nu vill lämna in den igen är att "nyhetsknappen" lagt av. Dessutom behåller den inte mina inställningar och jag har förlorat TrackID.
Planen är väl att de inte ska kunna laga den, eftersom att de inte är så expertiga som de själva vill tro, och att jag därför ska få den nya modellen. På så vis har jag fått tre nya telefoner av att ha köpt en, för snart två år sedan. Nu är jag inte så evil som jag låter, utan nöjer mig med att de rustar upp min lilla pärla nu innan garantin går ut.
Min plan är att lämna in den nu innan våra tre veckor i USA, så slipper jag gå och vänta på problem. I somras gick det ju så långt att de backade från disken när jag gick genom dörren, och tittade på varandra med vilsna blickar. Den som stod i närheten av fikarummet log elakt mot de andra, som i sin tur tittade på varandra i stil med "jag tog henne sist!". Det positiva med det var att jag inte behövde förklara mitt ärende varje gång, utan möttes av frasen "vi vet inget än" eller "C902:an?".
Frågan är vad jag ska säga när jag kommer in den här gången, då det sista som sas var:
- åh, underbart! Nu hoppas jag att ni slipper mig!
- MMMMH!
Underbar och älskad av alla?
Planen är väl att de inte ska kunna laga den, eftersom att de inte är så expertiga som de själva vill tro, och att jag därför ska få den nya modellen. På så vis har jag fått tre nya telefoner av att ha köpt en, för snart två år sedan. Nu är jag inte så evil som jag låter, utan nöjer mig med att de rustar upp min lilla pärla nu innan garantin går ut.
Min plan är att lämna in den nu innan våra tre veckor i USA, så slipper jag gå och vänta på problem. I somras gick det ju så långt att de backade från disken när jag gick genom dörren, och tittade på varandra med vilsna blickar. Den som stod i närheten av fikarummet log elakt mot de andra, som i sin tur tittade på varandra i stil med "jag tog henne sist!". Det positiva med det var att jag inte behövde förklara mitt ärende varje gång, utan möttes av frasen "vi vet inget än" eller "C902:an?".
Frågan är vad jag ska säga när jag kommer in den här gången, då det sista som sas var:
- åh, underbart! Nu hoppas jag att ni slipper mig!
- MMMMH!
Underbar och älskad av alla?
Söndag
Igårkväll berättade Stina för mig att det var dags att ställa fram klockan. In my ass, tänkte jag, men imorse hängde den där tanken över mig iaf. Skickade ett sms till mamma (för att köra en Maria) och mycket riktigt så blev jag ifråntagen en timme. Jättebra! Så ist för att vakna 20 i 11 vaknade jag nu 20 i 12, och jag skulle lämna in en rapport imorgon, eller hur var det?
- Jo, så var det. Så kanske är det dags att sätta lite fart med den.
Någon av gångerna jag vaknade inatt så vann jag dock en vecka. Jag skrev igår att nästa vecka skulle vara min sista i Sverige, men jag har två veckor kvar! Det var väl kaoset i knoppen som stod för det misstaget. Två veckor till att gå och oroa sig... vad ska man packa liksom? Jag och Åsa delar på 22 kg, och vi ska vara beredda på att shoppa lite där borta också. Vi vet att vi får tvätta på någon brandstation, men allvarligt talat, hur många par strumpor tar man med sig när man ska vara borta tre veckor? 10? 15? 20? Det kommer bli klurigt.
Som det känns nu så skulle jag kunna tänka mig att stanna hemma. Tre veckor hemma-hemma skulle inte vara helt fel. Med Grey's varje onsdag... Ignorera mig! Det är klart jag ser fram emot att åka till Kanada/USA!
- Jo, så var det. Så kanske är det dags att sätta lite fart med den.
Någon av gångerna jag vaknade inatt så vann jag dock en vecka. Jag skrev igår att nästa vecka skulle vara min sista i Sverige, men jag har två veckor kvar! Det var väl kaoset i knoppen som stod för det misstaget. Två veckor till att gå och oroa sig... vad ska man packa liksom? Jag och Åsa delar på 22 kg, och vi ska vara beredda på att shoppa lite där borta också. Vi vet att vi får tvätta på någon brandstation, men allvarligt talat, hur många par strumpor tar man med sig när man ska vara borta tre veckor? 10? 15? 20? Det kommer bli klurigt.
Som det känns nu så skulle jag kunna tänka mig att stanna hemma. Tre veckor hemma-hemma skulle inte vara helt fel. Med Grey's varje onsdag... Ignorera mig! Det är klart jag ser fram emot att åka till Kanada/USA!
en helg.
Jag befinner mig på bristningsgränsen till en riktig breakdown, så därför tänker jag fortsätta pumpa er med värdelösa blogginlägg. Allt för att inte inse hur enorm saknaden är. Allt för att inte verkligheten ska komma ikapp. Allt för att inte se mig själv ligga på bottnen.
Jag ska ge er min helg, i almänna drag.
Den började i onsdags, då vi hade tamadagar torsdag och fredag (hemstudier/ledighet). Onsdagskvällen spenderades framför Grey's, vilket senare gav mig ett kraftigt slag på käften. Det blir inget Grey's nästa vecka!!!! Nästa vecka är, helt ofattbart, sista veckan i Sverige innan vi sticker och den ska jag måsta lida igenom UTAN GREY'S! Efter det slog jag på 6:an och Kingdom of heaven, och blev kär. På riktigt. Bigtime. Orlando visades i bild, pratade med en snubbe i mask, också log han. Pangbom, där föll jag. Som en sten. Jag landade så hårt att jag till och med blev avundsjuk när han var med en prinsessa i filmen. Farlig för mig själv är jag.
Helgen rullade vidare med shopping och bio på torsdagen. Farsan, som var som en typisk svensk film är - dålig. Popcornen var kalla, och snacksen dåligt kryddade. Ändå hade jag spya i halsen redan under reklamen. Ni vet hur jag är! Jag och Maria delade på något supermeal, med stor popcorn, stor snacks och varsin mellancola. Stort är stort kan jag säga, och jag är glad över att vi inte åt upp allting...
Igår var det jobb och beachparty på schemat. Det gick bra på jobbet, men sen föll schemat. Jag var trött och seg och hamnade lite efter de andra. Festen hann avbrytas innan jag kom dit. Öppet fönster, extrem fylla, stenplattor och en ambulans satte stopp för det hela. Folket drogs mot flottargården istället, och det passade mig bra då jag inte kände särskilt starkt för att gå ut i min lilla kjol. Kvällen skapade kaos i mitt lilla huvud, med dåtiden, nutiden och framtiden snurrandes i det. Vissa saker betyder mer om det är en viss person som säger det, och såna saker var det gott om. På något vis lyckades hon ta sig igenom alla skyddsmurar och göra det igen. Om hon är medveten om det vet jag inte, men den satt precis där den skulle. Som en slö kniv rakt genom magen.
Knoppkaoset var kanske anledningen till att idag blev såhär. Jag vet att jag har satt mig i skiten, och bara därför borrar jag ner mig lite extra. Vi tog tag i dagen och började bege oss mot Sundsvall, tillpiffade och taggade. I Stöde la dock bilen av, och vi tog hos hem igen tack vare en väldigt snäll man och hans startkablar. På väg mot oss gick jag med min magiska dricka i en colaflaska under armen. När vi kommit över bron slant den, och gled igenom räcket ner till forsen. Borta! Hur är det möjligt?! tänkte jag. Dagen är helt enkelt bara fel, så nu ska jag fela lite mer innan jag tuppar av.
Imorgon kommer bestå av att ta igen det plugg jag borde ha ägnat varje vaken timme till de senaste två veckorna. Jag hatar deadlines.
Har du läst allt beundrar jag dig. Då är du värd ett colaägg!
Jag ska ge er min helg, i almänna drag.
Den började i onsdags, då vi hade tamadagar torsdag och fredag (hemstudier/ledighet). Onsdagskvällen spenderades framför Grey's, vilket senare gav mig ett kraftigt slag på käften. Det blir inget Grey's nästa vecka!!!! Nästa vecka är, helt ofattbart, sista veckan i Sverige innan vi sticker och den ska jag måsta lida igenom UTAN GREY'S! Efter det slog jag på 6:an och Kingdom of heaven, och blev kär. På riktigt. Bigtime. Orlando visades i bild, pratade med en snubbe i mask, också log han. Pangbom, där föll jag. Som en sten. Jag landade så hårt att jag till och med blev avundsjuk när han var med en prinsessa i filmen. Farlig för mig själv är jag.
Helgen rullade vidare med shopping och bio på torsdagen. Farsan, som var som en typisk svensk film är - dålig. Popcornen var kalla, och snacksen dåligt kryddade. Ändå hade jag spya i halsen redan under reklamen. Ni vet hur jag är! Jag och Maria delade på något supermeal, med stor popcorn, stor snacks och varsin mellancola. Stort är stort kan jag säga, och jag är glad över att vi inte åt upp allting...
Igår var det jobb och beachparty på schemat. Det gick bra på jobbet, men sen föll schemat. Jag var trött och seg och hamnade lite efter de andra. Festen hann avbrytas innan jag kom dit. Öppet fönster, extrem fylla, stenplattor och en ambulans satte stopp för det hela. Folket drogs mot flottargården istället, och det passade mig bra då jag inte kände särskilt starkt för att gå ut i min lilla kjol. Kvällen skapade kaos i mitt lilla huvud, med dåtiden, nutiden och framtiden snurrandes i det. Vissa saker betyder mer om det är en viss person som säger det, och såna saker var det gott om. På något vis lyckades hon ta sig igenom alla skyddsmurar och göra det igen. Om hon är medveten om det vet jag inte, men den satt precis där den skulle. Som en slö kniv rakt genom magen.
Knoppkaoset var kanske anledningen till att idag blev såhär. Jag vet att jag har satt mig i skiten, och bara därför borrar jag ner mig lite extra. Vi tog tag i dagen och började bege oss mot Sundsvall, tillpiffade och taggade. I Stöde la dock bilen av, och vi tog hos hem igen tack vare en väldigt snäll man och hans startkablar. På väg mot oss gick jag med min magiska dricka i en colaflaska under armen. När vi kommit över bron slant den, och gled igenom räcket ner till forsen. Borta! Hur är det möjligt?! tänkte jag. Dagen är helt enkelt bara fel, så nu ska jag fela lite mer innan jag tuppar av.
Imorgon kommer bestå av att ta igen det plugg jag borde ha ägnat varje vaken timme till de senaste två veckorna. Jag hatar deadlines.
Har du läst allt beundrar jag dig. Då är du värd ett colaägg!
en vecka.
En dag här i veckan kände jag mig jagad av en bil på forsgatan, så jag tog till flykten. Svängde av bredvid ett hyreshus och där hamnade jag på arslet. Detta resulterade i att jag nu har en halv skinka som är blå. Jag tänker inte säga vilken sida och vilken halva det är som är drabbad, då det fortfarande ömmar. Att jag inte var jagad på riktigt bör väl kanske sägas, jag föll för en av tvångstanke bara. Ni vet, "Han kommer köra på mig! Han kör på mig!". Vem har inte drabbats av den någon gång?!
För övrigt finns det väl inte mycket att säga om veckan? Vi hade handbollsturnering, och vi treor såg till att som vanligt komma sist. Vi tror att vi har en grym klass, och är alltid lika säkra på att vi är bäst, och därför blir vi alltid lika chockade, arga och besvikna när vi inser att vi är en riktig skam. Jag tror faktiskt inte att vi har vunnit någonting, någonsin, men vi ska givetvis vinna sudentkampen så vi får gå ut på trappan först! Hehe...
Annars är väl det bästa med veckan att påskgodiset kommit! Underbara älskade dragéägg. Extrapris har det varit också, och det finns bara godispåsar i jumbostorlek. Om jag njuter? - Ooooohja!
I'm stuck in the fall.
En osöndig söndag.
Jag snorar och hostar. Det gör ont i bihålorna, och jag låter nyvaken. Jag är ritkigt krasslig, och när jag är krasslig är jag värre än karlarna. Nu är det synd om mig.
Igår åkte jag och Johanna ner till krogen, och det förbättrade kanske inte mitt mående... Dock var det värt det! Om jag så hade legat med huvudet i toan idag, så hade det varit värt det. Grymt band, grymma människor, och ja, grymt helt enkelt! Jag är faktiskt förvånad över att det kunde bli så bra fastän att jag var nykter, man har ju minnen av nyktra kvällar som inte direkt skriker lycka... Igår däremot, igår var annorlunda!
Idag ska jag till Birsta med mor min och köpa skor och en bikini. Tänker inte lägga ut bilder sen, men det kunde ni väl räkna ut med låret? Har tamefan ångest inför fredag, då det är beach-fest hos Åsa. Sommarkläder, med vinterben... Bikini med soffkropp... Nejtack! Glad är jag för de blommiga kjolarna och vita linnena!
Nu ska jag ta tag i mig själv. Ut med CV:n ska jag, och sen ska slå en pling til mamma. Tjing tjing!
Igår åkte jag och Johanna ner till krogen, och det förbättrade kanske inte mitt mående... Dock var det värt det! Om jag så hade legat med huvudet i toan idag, så hade det varit värt det. Grymt band, grymma människor, och ja, grymt helt enkelt! Jag är faktiskt förvånad över att det kunde bli så bra fastän att jag var nykter, man har ju minnen av nyktra kvällar som inte direkt skriker lycka... Igår däremot, igår var annorlunda!
Idag ska jag till Birsta med mor min och köpa skor och en bikini. Tänker inte lägga ut bilder sen, men det kunde ni väl räkna ut med låret? Har tamefan ångest inför fredag, då det är beach-fest hos Åsa. Sommarkläder, med vinterben... Bikini med soffkropp... Nejtack! Glad är jag för de blommiga kjolarna och vita linnena!
Nu ska jag ta tag i mig själv. Ut med CV:n ska jag, och sen ska slå en pling til mamma. Tjing tjing!
skit.
Dagsplaneringen har gått åt helvete. Att inte ha bil är fan en dödssynd. Apropå dödssynd så ligger min lillebror risigt till. Han har druckit upp lokan som jag nyss gick till kylen för att hämta. Så nu sitter jag med en mugg äcklig päronjuice. Fast vad fan, vad är småsyskon till för om inte för att förpesta tillvaron för en annan?
Jag har en plan på att gå ut och sätta mig i solen och sova en stund. Min förkylda kropp behöver både sömn och en mörkare nyans i ansiktet. Givetvis kommer någonting komma i min väg, som att alla stolar är trasiga, eller att grannungarna ska burna runt med något låtande fordon. Typ en skoter. Eller kanske den där lilla jävla moppen som brukar gå runt runt runt på en av granngårdarna. Hur många gånger jag har önskat att motorn på den lilla saten ska skära sönder går inte att räkna.
Fast jag ger det ett försök. Kom dock nyss på att den bästa solen är slut... God damn it! Äh, nu säger jag "pys!" till mig själv.
Jag har en plan på att gå ut och sätta mig i solen och sova en stund. Min förkylda kropp behöver både sömn och en mörkare nyans i ansiktet. Givetvis kommer någonting komma i min väg, som att alla stolar är trasiga, eller att grannungarna ska burna runt med något låtande fordon. Typ en skoter. Eller kanske den där lilla jävla moppen som brukar gå runt runt runt på en av granngårdarna. Hur många gånger jag har önskat att motorn på den lilla saten ska skära sönder går inte att räkna.
Fast jag ger det ett försök. Kom dock nyss på att den bästa solen är slut... God damn it! Äh, nu säger jag "pys!" till mig själv.
lördag
Idag ska jag hinna med massor av grejer. Jag ska åka runt och lämna in mitt cv på varenda affär och butik här i stan, gå ut och gå med Anna, kanske titta på badminton, svänga förbi pappa och visa upp mig, ut och "festa" med Johanna och kanske Charlotte och nu först och främst ska jag skriva cv:t och ta en dusch. Som ni förstår hör mitt arsel faktiskt inte hit just nu... Men men, lite egentid kanske?!
Jag låter lite som en moppepojke nu också, har fått något skit i halsen. Dessutom, som att det inte räckte för att dra ner nivån på min kväll, så har jag fått en finne mitt i pannan. Great! Ifall att min billiga concealer från HM inte klarar av uppgiften så förväntar jag mig att få frågan "är du från Indien?" ungefär tre gånger. Inga bra odds direkt.
Nu ska jag göra något viktigt. Eller eventuellt kryssa lite i HM-katalogen.
Jag låter lite som en moppepojke nu också, har fått något skit i halsen. Dessutom, som att det inte räckte för att dra ner nivån på min kväll, så har jag fått en finne mitt i pannan. Great! Ifall att min billiga concealer från HM inte klarar av uppgiften så förväntar jag mig att få frågan "är du från Indien?" ungefär tre gånger. Inga bra odds direkt.
Nu ska jag göra något viktigt. Eller eventuellt kryssa lite i HM-katalogen.
En ofyndig rubrik.
Här sitter jag med tacochipsen (cheese) i högsta hugg och har precis gjort klar en jobbansökan. Jag känner mig ganska duktig faktiskt, samtidigt som jag har ångest över att jag borde ha gjort ännu en ansökan och minst ett skolarbete. Jag skulle dessutom sitta med en frukt i handen, ist för de där luktande tacochipsen. På det, mina vänner, så skulle jag ha sovit för längesen!
Äh, that's just the way it is. Någonting annat som har varit ikväll är Så ska det låta, ett underbart program om ni frågar mig! Idag var EMD med och tävlade mot någon countrygrupp med tjejer som var med i melodifestivalen förra året. De sjöng jättefint allihopa, och problemet var väl just det. När tre brudar är medvetna om att de sjunger bra, och dessutom tror att hela världen älskar samma låtar som de så sjunger de gärna för länge... Två hela låtar på raden är alldeles för mycket! Jag och mamma satt och skämdes i soffan. Har de aldrig kollat på programmet i fråga själva? Man sjunger snuttar, och förlänger endast de kända låtarna!
Det är faktiskt jobbigt, de tog tv-tid från Erik och Danny, som var de viktiga ikväll. Jäkla tjejer! Det värsta är väl att de inte är ensamma, vi har haft exakt samma problem med några ettor på skolan...
Nu ska jag borsta bort ostpulvret och slinka ner i min säng. Sov gott!
En bild från förra helgen. På tjejer som sjunger lagom!
Äh, that's just the way it is. Någonting annat som har varit ikväll är Så ska det låta, ett underbart program om ni frågar mig! Idag var EMD med och tävlade mot någon countrygrupp med tjejer som var med i melodifestivalen förra året. De sjöng jättefint allihopa, och problemet var väl just det. När tre brudar är medvetna om att de sjunger bra, och dessutom tror att hela världen älskar samma låtar som de så sjunger de gärna för länge... Två hela låtar på raden är alldeles för mycket! Jag och mamma satt och skämdes i soffan. Har de aldrig kollat på programmet i fråga själva? Man sjunger snuttar, och förlänger endast de kända låtarna!
Det är faktiskt jobbigt, de tog tv-tid från Erik och Danny, som var de viktiga ikväll. Jäkla tjejer! Det värsta är väl att de inte är ensamma, vi har haft exakt samma problem med några ettor på skolan...
Nu ska jag borsta bort ostpulvret och slinka ner i min säng. Sov gott!
En bild från förra helgen. På tjejer som sjunger lagom!
vååååår.
När det blir flera plusgrader och solen steker så snön rinner ut över asfalten så förstår man att våren har kommit, eller iaf är på väg. Fåglarna kvittrar, och i samma stund man börjar njuta av vädret infinner sig paniken över beach-kroppen. Man fryser i vårjackan och svettas i vinterjackan. Det är vår.
När det är vår, och man börjar få upp bilder av sommaren, så är det värsta som finns ett bakslag i utvecklingen. Skräcken för att det ska smälla till och snöa helt plötsligt hänger över en som den svettiga vinterjackan. Man vet att det antagligen hinner bli kallt både en och två gånger innan sommaren kommer, men ändå hoppas man så innerligt att det inte ska hända att man blir helt förkrossad när det händer.
Idag när jag åkte från Torpshammar var det lite risigt väder, men det var plusgrader. I sundsvall var det likadant, det blåste ganska rejält. Kan ni förstå chocken av att komma hem till Härnösand och mötas av snö då?! Bakslaget är här, och det tog mig rakt i magen. Jävla snö. Jävla slask. Jävla Sverige.
Nu är det dock bara tre veckor kvar tills vi sticker iväg till Amerika! Tre veckor, som börjar i Vancouver och slutar i New York. Visserligen kommer det vara vår där med, men det blir iaf lite omväxling. Nu har man ju så att säga lärt sig var de största pölarna i Torpshammar ligger...
När det är vår, och man börjar få upp bilder av sommaren, så är det värsta som finns ett bakslag i utvecklingen. Skräcken för att det ska smälla till och snöa helt plötsligt hänger över en som den svettiga vinterjackan. Man vet att det antagligen hinner bli kallt både en och två gånger innan sommaren kommer, men ändå hoppas man så innerligt att det inte ska hända att man blir helt förkrossad när det händer.
Idag när jag åkte från Torpshammar var det lite risigt väder, men det var plusgrader. I sundsvall var det likadant, det blåste ganska rejält. Kan ni förstå chocken av att komma hem till Härnösand och mötas av snö då?! Bakslaget är här, och det tog mig rakt i magen. Jävla snö. Jävla slask. Jävla Sverige.
Nu är det dock bara tre veckor kvar tills vi sticker iväg till Amerika! Tre veckor, som börjar i Vancouver och slutar i New York. Visserligen kommer det vara vår där med, men det blir iaf lite omväxling. Nu har man ju så att säga lärt sig var de största pölarna i Torpshammar ligger...
We can't cry the pain away.
Igår var det sex månader sedan min bästa vän dog. Ska jag vara ärlig så kändes precis "som vanligt" igår. Saknaden blir inte värre för att det är et visst datum, eller för att jag är på en viss plats. Saknaden är ständig, och den kommer hålla i sig i hela mitt liv. Det är fortfarande helt ofattbart, jag har fortfarande inte förstått.
För övrigt är vardagen som vardagen är. Förutom att jag fegade mig ner för några backar i Vemdalen igår, tacka vettja jag friluftsdagar! Sen idag känner jag mig lurad också, som att jag blev fälld på mållinjen. Hur kan man gå på samma nitar så många gånger?
I'm in trouble missing you.
Söndag.
Idag förtjänar jag väl att må lite smådåligt, men däremot förtjänade jag inte att tacoköttfärsen skulle vara slut! Grönsakerna och såserna är kvar, allt tyder på att det finns ett mål perfekt dagen-efter-mat, men nej. Lurad! Så här sitter jag, men några futtiga tacochips i magen. Dåligt samvete skulle någon ha!
Gårdagen blev riktigt bra, trots några tabbar.
I was here to rescue you, but you turned your back at me.
Smart är man inte. Står för sina handlingar gör man inte alltid heller. Ångra sig gör man. Sånt är livet, brukar man väl säga?
Har på känn att det snart kommer läcka ut bilder från kvällen, och när det gör det bjuder jag er på dem. Med sig i huvudet ska man ha att det är svårt att ta en bild på fyra tjejer där alla blir bra...
Nu ska jag framkalla en massa bilder och sen ska jag skriva min slutrapport. Projektarbetet ska nämligen vara inlämnat imorgon. Sen kanske jag ska duscha också, eller iaf sminka mig. Man vet ju aldrig vad man stöter på!
Gårdagen blev riktigt bra, trots några tabbar.
I was here to rescue you, but you turned your back at me.
Smart är man inte. Står för sina handlingar gör man inte alltid heller. Ångra sig gör man. Sånt är livet, brukar man väl säga?
Har på känn att det snart kommer läcka ut bilder från kvällen, och när det gör det bjuder jag er på dem. Med sig i huvudet ska man ha att det är svårt att ta en bild på fyra tjejer där alla blir bra...
Nu ska jag framkalla en massa bilder och sen ska jag skriva min slutrapport. Projektarbetet ska nämligen vara inlämnat imorgon. Sen kanske jag ska duscha också, eller iaf sminka mig. Man vet ju aldrig vad man stöter på!
Blääääää
Jag är stressad. Jag är uttråkad. Jag har bråttom. Jag är trött.
Nu ska jag sminka mig, och sen ska jag till Johanna. Det blir trevligt, fastän att jag är trött. Johannas potatisgratäng och flaskan som ligger i kylen kanske kan få mig på bra humör. Och nej, jag är ingen alkis.
Nu ska jag sminka mig, och sen ska jag till Johanna. Det blir trevligt, fastän att jag är trött. Johannas potatisgratäng och flaskan som ligger i kylen kanske kan få mig på bra humör. Och nej, jag är ingen alkis.
Hellu!
Jahaja, då sitter man på arslet här igen då. Sen sist har det väl egentligen inte hänt så mycket... Fast jag har faktiskt varit på hockey!
Timrå-Djurgården. Jag hejade på Frölunda första perioden... och sen började jag heja på nummer 51 i Timrå. Dra mig baklänges och upp och ner, vilken kille! Jag och Johanna satte ihop en egen liten toppfemma, med de snyggaste jävlarna. 51, 19, 3, 49 och 7, tror jag att det slutade med. Jag börjar faktiskt förstå varför man åker på hockey, dock finns det vissa saker jag kanske kommer ha förståelse för. Till exempel vrålen och inte bara ett, utan de två fuck-you-fingrarna från en medelålders, jättestor kille framför oss när han tyckte att domarn dömde fel. Jag har svårt att förstå att det kan bli SÅ viktigt för folket, visst att det är kul om laget man hejar på vinner, men vad fan, vuxna människor som står packade som sillar och vrålar "domarjävel" känns väl lite överdrivet.
Det blev spännande på slutet, med förlängning och ett "nästan-mål" för Timrå, men jag blev väl aldrig lika nervös som Johanna. Jag har äna sedan jag var liten varit en sån som hejar på dom som vinner! En bra kväll blev det iaf, trots att det såg mörkt ut från början, då mina bilar tog slut lagom till första pausen...
Nu ska jag ut och gå med mamma, fastän att jag bara skulle plugga idag... Tills ikväll alltså, då vi ska fira att Johanna har fyllt 19! :D
Timrå-Djurgården. Jag hejade på Frölunda första perioden... och sen började jag heja på nummer 51 i Timrå. Dra mig baklänges och upp och ner, vilken kille! Jag och Johanna satte ihop en egen liten toppfemma, med de snyggaste jävlarna. 51, 19, 3, 49 och 7, tror jag att det slutade med. Jag börjar faktiskt förstå varför man åker på hockey, dock finns det vissa saker jag kanske kommer ha förståelse för. Till exempel vrålen och inte bara ett, utan de två fuck-you-fingrarna från en medelålders, jättestor kille framför oss när han tyckte att domarn dömde fel. Jag har svårt att förstå att det kan bli SÅ viktigt för folket, visst att det är kul om laget man hejar på vinner, men vad fan, vuxna människor som står packade som sillar och vrålar "domarjävel" känns väl lite överdrivet.
Det blev spännande på slutet, med förlängning och ett "nästan-mål" för Timrå, men jag blev väl aldrig lika nervös som Johanna. Jag har äna sedan jag var liten varit en sån som hejar på dom som vinner! En bra kväll blev det iaf, trots att det såg mörkt ut från början, då mina bilar tog slut lagom till första pausen...
Nu ska jag ut och gå med mamma, fastän att jag bara skulle plugga idag... Tills ikväll alltså, då vi ska fira att Johanna har fyllt 19! :D
Avlopp!
Imorse körde pappa upp mig för att jag skulle hjälpa honom med högtryckstvätten. Fine, tänkte jag. Om jag hade vetat att man kunde använda högtryckstvättar för att rensa avlopp när jag låg i mitt fluffiga täcke hade jag aldrig klivit upp. Nu vet jag, och åter igen har jag fått lära mig det den hårda vägen.
Tänk er en lukt som gör att man vill stoppa upp två fem-droppars-tamponger i näsan, och tänk er att stå nyvaken mitt i den. Så har de sista tre timmarna i mitt liv varit. När man trycker ner näsan i armhålan för att kunna andas så är det illa.
Nu ska jag gå och duscha. Länge.
Tänk er en lukt som gör att man vill stoppa upp två fem-droppars-tamponger i näsan, och tänk er att stå nyvaken mitt i den. Så har de sista tre timmarna i mitt liv varit. När man trycker ner näsan i armhålan för att kunna andas så är det illa.
Nu ska jag gå och duscha. Länge.
Telefonjack, nej tack.
Idag ska jag skriva om en enda sak, telefoner.
Kommer ni ihåg den där tiden för längesen, då man alltid använde hemtelefonen? Kommer ni ihåg när man fick prata med föräldrarna och fråga ifall *namn* var hemma? Man var tvungen att lära sig alla nummer utantill och man fick alltid vara beredd på att prata med någon annan än den man ringde. Man kunde heller inte vara riktigt säker på vem man pratade med. Sen kom mobiltelefonen, den underbara mobiltelefonen. Med den behöver man inte ha ett enda nummer i huvudet, och man kommer alltid direkt till den man ringer. Man kan alltså ringa brudpolarn när man sitter på toa utan att behöva ta en paus för att låta normal när man pratar med hennes äldre skitsnygga bror.
Jag gillr mobiltelefonen starkt, och jag har ingen plan på att skaffa en hemtelefon någon gång i mitt liv. Det ska vara för ungarnas skull då, så att de inte missar det där speciella med att tvingas hålla sig inom en radie på två meter ifrån telefonjacket när de pratar. Jag kommer verkligen ihåg när jag tvingades ligga i pappas säng när jag och Natalie körde vår dagliga timme, så att inte pappa skulle höra varenda ord jag sa. Till slut hade man sladden virad fem varv runt halsen för att man inte kunde ligga still. Det var tider det!
Ifall telefonen dör nu, så hänger man upp och ner i en klänning utan underkläder. Eller nej förresten, 118 118 finns ju! Det har alltså bara blivit bättre med utvecklingen.
Nu ska jag skriva ett sms på min nyladdade mobiltelefon, sen ska jag skriva en inledning till min bok. Sen bär det av mot sängen kan jag lova!
Kommer ni ihåg den där tiden för längesen, då man alltid använde hemtelefonen? Kommer ni ihåg när man fick prata med föräldrarna och fråga ifall *namn* var hemma? Man var tvungen att lära sig alla nummer utantill och man fick alltid vara beredd på att prata med någon annan än den man ringde. Man kunde heller inte vara riktigt säker på vem man pratade med. Sen kom mobiltelefonen, den underbara mobiltelefonen. Med den behöver man inte ha ett enda nummer i huvudet, och man kommer alltid direkt till den man ringer. Man kan alltså ringa brudpolarn när man sitter på toa utan att behöva ta en paus för att låta normal när man pratar med hennes äldre skitsnygga bror.
Jag gillr mobiltelefonen starkt, och jag har ingen plan på att skaffa en hemtelefon någon gång i mitt liv. Det ska vara för ungarnas skull då, så att de inte missar det där speciella med att tvingas hålla sig inom en radie på två meter ifrån telefonjacket när de pratar. Jag kommer verkligen ihåg när jag tvingades ligga i pappas säng när jag och Natalie körde vår dagliga timme, så att inte pappa skulle höra varenda ord jag sa. Till slut hade man sladden virad fem varv runt halsen för att man inte kunde ligga still. Det var tider det!
Ifall telefonen dör nu, så hänger man upp och ner i en klänning utan underkläder. Eller nej förresten, 118 118 finns ju! Det har alltså bara blivit bättre med utvecklingen.
Nu ska jag skriva ett sms på min nyladdade mobiltelefon, sen ska jag skriva en inledning till min bok. Sen bär det av mot sängen kan jag lova!
take me away.
Var det för mycket begärt att få sova ifrån gårdagen? Antar att det här är helvetet man är lämnad i.
Snart ska jag lyfta upp mig själv i nackskinnet och kasta mig ner för trappan. Ska sminka mig och börja hålla in magen, ska nämligen iväg på filmkväll ikväll. Innan det var det tänkt att jag skulle skriva klart min bok... Sikta mot himlen så kanske du når trädtopparna.
Är det dags för en bild? Ja, det är dags för en bild.
En tid när problem inte fanns. En början på ett för alltid.
Snart ska jag lyfta upp mig själv i nackskinnet och kasta mig ner för trappan. Ska sminka mig och börja hålla in magen, ska nämligen iväg på filmkväll ikväll. Innan det var det tänkt att jag skulle skriva klart min bok... Sikta mot himlen så kanske du når trädtopparna.
Är det dags för en bild? Ja, det är dags för en bild.
En tid när problem inte fanns. En början på ett för alltid.
Breakdown
Jag vet inte om det beror på måltidsersättningen eller på mensen, idag blev en dålig dag iaf. En ihopbrytardag. Det är något speciellt med känslan av att man inte orkar andas. Jag ska sova nu, och hoppas på att jag vaknar upp till en bra dag. Annars snoozar jag fan.
Imorgon kan jag berätta om när min lillebror satte sig på chipspåsen jag och Hanna gottade oss över i lördags. Sov gott!
Imorgon kan jag berätta om när min lillebror satte sig på chipspåsen jag och Hanna gottade oss över i lördags. Sov gott!
misslyckad.
Här sitter jag och slickar mig på fingrarna, för jag har nyss varit i chipspåsen! Kan någon ge mig lite karaktär? Eller en magpumpning?
Äh, klockan åtta blir det semlor. Till dess ska jag sova. Eller plugga. Antagligen sova.
Äh, klockan åtta blir det semlor. Till dess ska jag sova. Eller plugga. Antagligen sova.
Fatass.
Jag har ingen koll på dagarna, men ändå känns det inte som att jag har mitt sista sportlov just nu. Träffade Johanna idag, och vi tog en promenad. Till Coop kom vi, sen haltade Johanna som en skadeskjuten älg, så vi fick ringa efter hennes pappa som kom och hämtade oss. På Coop köpte jag iaf måltidsersättare. Måltidsersättare... jag var bara tvungen att säga det igen. Det känns helt konstigt att jag, Linnéa Westby, ska ersätta måltider för att börja bli mig själv igen. Helt sjukt. Tjockis. Det svänger mer om mina armar än om det ordet.
Det absolut värsta är att mamma ska göra semlor efter maten, en måltid som jag faktiskt ska äta idag, och att jag vet att det finns en påse chips gömd i köksskåpet längst till höger. Hur ska jag kunna stå emot?! Jag tror inte jag gör det. Jag tror jag måste unna mig lite gott, som belöning för att jag endast druckit en "festis" till lunch.
Nu valkas det, inte bara på min kropp utan även på bordet, köttfärsbiffar och potatismos. Det ska bli gottgottgott.
En annan sak som svider är förresten, att jag vet att Johanna ska spendera kvällen med träning... Var får hon orken ifrån?! Och varför varför varför kan inte jag också bita ihop och ta mig ett pass?
Det absolut värsta är att mamma ska göra semlor efter maten, en måltid som jag faktiskt ska äta idag, och att jag vet att det finns en påse chips gömd i köksskåpet längst till höger. Hur ska jag kunna stå emot?! Jag tror inte jag gör det. Jag tror jag måste unna mig lite gott, som belöning för att jag endast druckit en "festis" till lunch.
Nu valkas det, inte bara på min kropp utan även på bordet, köttfärsbiffar och potatismos. Det ska bli gottgottgott.
En annan sak som svider är förresten, att jag vet att Johanna ska spendera kvällen med träning... Var får hon orken ifrån?! Och varför varför varför kan inte jag också bita ihop och ta mig ett pass?
Ätarn.
Varför nyser jag alltid när jag precis tagit på mig mascara, så det kladdar runt ögat? Varför tar alltid den goda maten slut, när det är rester, precis när jag kommer? Varför slutar min favoritlåt alltid när jag slår på radion? Varför dyker snyggingarna upp på ica när jag är osminkad och har pyjamasen under kläderna, medan det bara är äldre par där när jag är uppiffad? Varför knackar det på dörren när man inte har någon bh på sig? Och varför, varför, varför fortsätter jag dricka mitt chokladkaffe fastän att jag bränner mig både på tungan och på läpparna?
Jag skulle också vilja veta varför jag får sån oerhörd och långdragen mensvärk när det är lov, och inte när det är skola så jag kan få ut några sjukdagar utan dåligt samvete? När jag ändå är på gång, så kan jag ju fråga varför det där underbaraste reaplagget som är som gjort för mig aldrig finns kvar i min storlek? Nej, less blir man.
En fråga till bara! Varför ska just jag, som älskar älskar älskar godsaker, hata att träna? Jag fattar det bara inte. Fine om jag klickade grädde i min oboy, åt chips med dipp två dagar i rad, tröståt godis och sen snörade på mig springskorna någon gång då och då, men nu är det ju inte så. Nu är mitt beteende och mitt levnadssätt helt oacceptabelt. Hur hanterar jag den insikten? - Jo, jag går till köket och tar en skorpa med marmelad och ost. Med skorpan i magen tänker jag på hur extremt jävla gott det var och tar en till. Sen ser jag digestivkexen och plockar med mig några. Sen blir jag törstig och öppnar kylskåpet och tar lite saft. Precis när jag ska stänga kylskåpsdörren ser jag dippen sen igår, som jag skulle kunna slicka i mig som den är, bara för att den är onyttig. Då inser jag hur äcklig jag är, och börjar om för att söka tröst i den tredje skorpan.
Nu ska jag gå och ta något gott, för att belöna mig själv för att jag fortfarande sitter kvar här, 10 meter från köket.
En bild från en tid då jag inte tröståt.
Jag skulle också vilja veta varför jag får sån oerhörd och långdragen mensvärk när det är lov, och inte när det är skola så jag kan få ut några sjukdagar utan dåligt samvete? När jag ändå är på gång, så kan jag ju fråga varför det där underbaraste reaplagget som är som gjort för mig aldrig finns kvar i min storlek? Nej, less blir man.
En fråga till bara! Varför ska just jag, som älskar älskar älskar godsaker, hata att träna? Jag fattar det bara inte. Fine om jag klickade grädde i min oboy, åt chips med dipp två dagar i rad, tröståt godis och sen snörade på mig springskorna någon gång då och då, men nu är det ju inte så. Nu är mitt beteende och mitt levnadssätt helt oacceptabelt. Hur hanterar jag den insikten? - Jo, jag går till köket och tar en skorpa med marmelad och ost. Med skorpan i magen tänker jag på hur extremt jävla gott det var och tar en till. Sen ser jag digestivkexen och plockar med mig några. Sen blir jag törstig och öppnar kylskåpet och tar lite saft. Precis när jag ska stänga kylskåpsdörren ser jag dippen sen igår, som jag skulle kunna slicka i mig som den är, bara för att den är onyttig. Då inser jag hur äcklig jag är, och börjar om för att söka tröst i den tredje skorpan.
Nu ska jag gå och ta något gott, för att belöna mig själv för att jag fortfarande sitter kvar här, 10 meter från köket.
En bild från en tid då jag inte tröståt.
Njutning.
Imorse vaknade jag av att Gud straffade min mage för världens alla krig. Mensvärk, finns det något värre? Det tog mig två alvedon och en varm vetekudde att somna om, men sen sov jag fint! Mamma väckte mig halv ett, och då kände jag att det var dags att kliva upp medan solen fortfarande sken. Stack iväg och åkte skridskor med Älandsbros grabbgäng, och lagom till sista matchen släppte min sista alvedon. Kved mig igenom matchen, som vi dessutom förlorade, innan jag skjutsades hem.
Jag kastade i mig två nya alvedon, men fick lida ett bra tag innan de bedövade magen på mig. Jag låg böjd över köksbordet och förbannade manssläktet, som faktiskt slipper allt det här. Jag började tycka extremt synd om mig själv och jag ansåg att det inte kunde vara värre.
Då fick jag det, smset som räddade min dag.
"Okej:) nå jag har haft det bajs. Och idag varit den sämsta dagen på länge, de börjar med att jag ska köra min bil hem men så gick den sönder och jag kunde bara köra hem till morfar. 100 meter från morfars hus körde jag fast i snön å fick knuffa och bängla tills ja fick lös den. Så fick jag vänta där i några timmar å sen hoppa på bussen å upptäcka att ja glömt strömkabeln till datorn i lägenheten så ja kan inte titta film eller nåt på den. Sen säljer dom inte hörlurar på bussen så ja kan inte se bussens filmer heller. Så ja bestämmer mig för att plugga lite å då upptäcker jag att ja glömt skolböckerna och en massa andra grejer i torpshammar. Av allt detta blir jag hungrig så ja tänker köpa något gott, men just idag fungerar inte deras kortläsargrej så jag måste vänta några timmar tills dom är i skellefteå där dom får en ny innan ja kan köpa nåt. Å justja, nämnde jag att ja sitter bredvid världens fetaste kärring som luktar satan och som nu sover och börjar luta sig mer å mer mot mig..."
Värt att nämnas är att det tar tio timmar för David att åka hem. Sen dess har jag fått små uppiggande sms lite då och då. Som till exempel "Helvete!!! Jag hade en muffin med mig som ja fick av mormor å nu tappde ja fanskapet på golvet då ja tänkte äta den:(". För ett tag sen kom han på att han hade en banan med sig, men när han tog fram den var den helt brun och äcklig på insidan. Han fick dock köpa den sista mackan på bussen, innan de stängde ner försäljningen.
Det finns alltid någon som har det värre, och konstigt nog så känns det oftast rätt bra. Det här gjorde att jag kunde njuta av min dusch, mina varma mackor samt min placering i soffan trots mensvärken, som dessutom gick bort tack vare alvedonerna. Synd bara att jag inte har pluggat något...
Jag kastade i mig två nya alvedon, men fick lida ett bra tag innan de bedövade magen på mig. Jag låg böjd över köksbordet och förbannade manssläktet, som faktiskt slipper allt det här. Jag började tycka extremt synd om mig själv och jag ansåg att det inte kunde vara värre.
Då fick jag det, smset som räddade min dag.
"Okej:) nå jag har haft det bajs. Och idag varit den sämsta dagen på länge, de börjar med att jag ska köra min bil hem men så gick den sönder och jag kunde bara köra hem till morfar. 100 meter från morfars hus körde jag fast i snön å fick knuffa och bängla tills ja fick lös den. Så fick jag vänta där i några timmar å sen hoppa på bussen å upptäcka att ja glömt strömkabeln till datorn i lägenheten så ja kan inte titta film eller nåt på den. Sen säljer dom inte hörlurar på bussen så ja kan inte se bussens filmer heller. Så ja bestämmer mig för att plugga lite å då upptäcker jag att ja glömt skolböckerna och en massa andra grejer i torpshammar. Av allt detta blir jag hungrig så ja tänker köpa något gott, men just idag fungerar inte deras kortläsargrej så jag måste vänta några timmar tills dom är i skellefteå där dom får en ny innan ja kan köpa nåt. Å justja, nämnde jag att ja sitter bredvid världens fetaste kärring som luktar satan och som nu sover och börjar luta sig mer å mer mot mig..."
Värt att nämnas är att det tar tio timmar för David att åka hem. Sen dess har jag fått små uppiggande sms lite då och då. Som till exempel "Helvete!!! Jag hade en muffin med mig som ja fick av mormor å nu tappde ja fanskapet på golvet då ja tänkte äta den:(". För ett tag sen kom han på att han hade en banan med sig, men när han tog fram den var den helt brun och äcklig på insidan. Han fick dock köpa den sista mackan på bussen, innan de stängde ner försäljningen.
Det finns alltid någon som har det värre, och konstigt nog så känns det oftast rätt bra. Det här gjorde att jag kunde njuta av min dusch, mina varma mackor samt min placering i soffan trots mensvärken, som dessutom gick bort tack vare alvedonerna. Synd bara att jag inte har pluggat något...
Snabbis.
Bara för att chocka er ska jag uppdatera.
Jag ska nu åka på bandy, antagligen frysa så rumpan skakar, bara för att stötta mammas flamma och hans barn. Varför? Nej, jag har faktiskt inte en aning. Sen ska jag och Hanna dissa Härnösands uteliv och spendera kvällen med chips, dilldipp och film. Hanna satsar dock på annan dipp, her misstake! Ska kanske låna Annas skridskor också, men det vet hon inget om än... ;)
Nu bär det av. Hej!
Jag ska nu åka på bandy, antagligen frysa så rumpan skakar, bara för att stötta mammas flamma och hans barn. Varför? Nej, jag har faktiskt inte en aning. Sen ska jag och Hanna dissa Härnösands uteliv och spendera kvällen med chips, dilldipp och film. Hanna satsar dock på annan dipp, her misstake! Ska kanske låna Annas skridskor också, men det vet hon inget om än... ;)
Nu bär det av. Hej!
Paparazzi!
Okej, jag var nyss inne på facebook och såg att jag var taggad i ett inlägg. Inlägget sa att jag fanns med på bild på lysets hemsida sen i fredags. Jag kommer faktiskt ihåg att det kom fram en tjej med kamera och tog två bilder på mig och Maria... men jag minns också att vi klart och tydligt sa "nej fan, SKIT I OSS!". Med darrande fingrar scrollade jag ner på sidan, och andades ut när jag nästan var längst ner. Det skulle jag inte ha gjort. Längst ner på sidan flinar jag upp mig och ser ut som en bulldog, med tusen dubbelhakor.
Hade det inte varit så extremt traumatiskt för mig att se på bild hur tjock jag verkligen blivit, så hade jag kanske kunnat bjuda på bilden. Men allvarligt talat, ska ni se den där ska ni fan kämpa.
Just nu borde jag sitta i bilen på väg till... ja, en bekant. Så nu ska jag springa och sminka mig, så jag inte blir så extremt mycket senare än jag redan är. Jag hatar tid.
Hade det inte varit så extremt traumatiskt för mig att se på bild hur tjock jag verkligen blivit, så hade jag kanske kunnat bjuda på bilden. Men allvarligt talat, ska ni se den där ska ni fan kämpa.
Just nu borde jag sitta i bilen på väg till... ja, en bekant. Så nu ska jag springa och sminka mig, så jag inte blir så extremt mycket senare än jag redan är. Jag hatar tid.
God kväll.
Tänkte att jag skulle ge er lite höjdpunkter från veckan, nu när jag ändå sitter här.
- Springrundan med Maria och David.
- Efter rundan lånade jag och Maria Davids badkar, som vi sjönk ner i med popcorn och geléhjärtan.
- Då ankorna redan var på plats körde vi ankcurling.
- För att bli kvitt badkarslånet lånade jag ut min dusch till David och Linus.
- När jag skulle duscha dagen efter fick jag ställa mig på en stol för att nå dusch-munstycket.
- När jag skulle raka benen insåg jag att grabbarna lämnat en rejäl dos djungelhår på båda mina rakhyvlar.
- Håret är fortfarande oidentifierat.
- Maria fyllde nitton i tisdags. (:D)
- Erika fyller nitton imorgon. (:D)
- Vilket innebar marängswisch i onsdags.
- Gott som fasen, men mättande som fan.
- Det var som det var, för att det är som det är.
- Handikapptoan som gick sönder här om dagen.
- Frödinges kladdkakan som står i kylen.
Finns säkert flera, återkommer när jag har sovit ikapp mitt huvud. God natt!
- Springrundan med Maria och David.
- Efter rundan lånade jag och Maria Davids badkar, som vi sjönk ner i med popcorn och geléhjärtan.
- Då ankorna redan var på plats körde vi ankcurling.
- För att bli kvitt badkarslånet lånade jag ut min dusch till David och Linus.
- När jag skulle duscha dagen efter fick jag ställa mig på en stol för att nå dusch-munstycket.
- När jag skulle raka benen insåg jag att grabbarna lämnat en rejäl dos djungelhår på båda mina rakhyvlar.
- Håret är fortfarande oidentifierat.
- Maria fyllde nitton i tisdags. (:D)
- Erika fyller nitton imorgon. (:D)
- Vilket innebar marängswisch i onsdags.
- Gott som fasen, men mättande som fan.
- Det var som det var, för att det är som det är.
- Handikapptoan som gick sönder här om dagen.
- Frödinges kladdkakan som står i kylen.
Finns säkert flera, återkommer när jag har sovit ikapp mitt huvud. God natt!
saknden är fortfarande lika grym.
Den bild jag aldrig trodde att jag skulle ha.
Det ofattbara är fortfarande ofattbart.
Det har snart gått ett halvår. Ett halvår. Det är helt sjukt. Jag tror fortfarande att jag är den där tjejen som kan ringa sin bästa vän och berätta om något som hänt. Ändå vet jag att min bästa vän är död.
Min lilla bubbla, där jag är jag som jag var när Natalie fanns, har spruckit några gånger. I min bubbla kan jag andas och leva, men när den spricker väller det in vatten som gör att den sjunker. När den spricker kämpar jag för att hålla mig flytande, pressar mig mot taket i bubblan för att få luft så länge som möjligt. Det som kommer sen börjar med en kallsup. Man hostar automatiskt, och sen sväljer man ännu mer vatten. Man försöker andas men man kan inte. När min bubbla spricker kvävs jag från insidan. När min bubbla spricker får jag ingen luft.
För ett halvår sedan visste jag inte hur det kändes att kvävas i sig själv. För ett halvår sedan visste jag inte hur det var att inte kunna hålla sig flytande. För ett halvår sedan visste jag inte vad det betydde att förlora allt. Nu vet jag. Nu vet jag hur det känns att stå på en grav och se bilden på den man älskar mest av allt där på korset. Nu vet jag vad det innebär att vara tom.
- Jag önskar att jag inte visste någonting.
Jag lyssnade på we can do it och åt sportlunch på graven. Jag pratade och skrattade. Jag svor också, men jag var inte på kyrkogården. Jag var hos Natalie. Hos Natalie får man. Hon står bredvid en, ler och svär lika mycket hon. Hon la handen på mig, och sa att hon älskade mig.
Jag har av någon anledning spolat melodifestivalen i år, jag som i vanliga fall brukar sitta bänkad. Nu har jag i alla fall lyssnat på några bidrag, och jag har hittat min favorit. Jag har hittat den som ska vinna eurovision song contest. Ola Svensson.
Natalie keeps coming back for more and she’s out of control
Woah-oh-oh!
And she's taking on her ever so contagious role
Natalie keeps coming back from the dead again
She's a little bit too much even for my friend
She's just so unstoppable
Delete?
Jag vet att jag varit en kass bloggare, eller kanske bloggerska, den senaste tiden... och det tänker jag fortsätta med! Jag tänker såklart smyga in lite fler inlägg, men om jag inte säger det så har jag inte lovat något jag inte kan lova, så att säga.
I och med att jag inte har någonting att skriva om så känns det väl egentligen bara onödigt. Jag kan berätta att det är oerhört stressigt med allt skolan kastar över en, men vem bryr sig om det? Frågan är om någon bryr sig mer om mina valkar eller celluliter? Njaa, knappast. Fast om så inte var fallet så skulle jag kunna berätta att jag sprang ungefär en kilometer igår, och har träningsvärk från det idag. Om jag skäms? - JA.
För övrigt har väl inget nytt hänt, jag har bytt bild på facebook eftersom att min gamla hängt med ett tag nu, annars är det rätt lugnt i havet.
Förresten, jag kan berätta att två killar i klassen hade sönder handikapptoan idag. Alltså, själva toaletten. Den sprack i cirka tre delar! Fråga mig inte hur...
Nu ska jag lägga mig i sängen med datorn i knät och fortsätta med mitt projektarbete, som omöjligt blir klart i tid. Eller nej, för först ska jag duscha. God natt på er!
I och med att jag inte har någonting att skriva om så känns det väl egentligen bara onödigt. Jag kan berätta att det är oerhört stressigt med allt skolan kastar över en, men vem bryr sig om det? Frågan är om någon bryr sig mer om mina valkar eller celluliter? Njaa, knappast. Fast om så inte var fallet så skulle jag kunna berätta att jag sprang ungefär en kilometer igår, och har träningsvärk från det idag. Om jag skäms? - JA.
För övrigt har väl inget nytt hänt, jag har bytt bild på facebook eftersom att min gamla hängt med ett tag nu, annars är det rätt lugnt i havet.
Förresten, jag kan berätta att två killar i klassen hade sönder handikapptoan idag. Alltså, själva toaletten. Den sprack i cirka tre delar! Fråga mig inte hur...
Nu ska jag lägga mig i sängen med datorn i knät och fortsätta med mitt projektarbete, som omöjligt blir klart i tid. Eller nej, för först ska jag duscha. God natt på er!
