Vet ni vad som äter upp mig idag?

Det skulle kunna vara det faktum att jag är ensam hemma och lämnad helt utan sysselsättning. Eller att jag fick kiss på handen idag på jobbet. Eller kanske den akuta mensvärken som kom strax efter kiss-incidenten. Jag har ingen att ringa heller, eller att umgås med, för alla andra är upptagna icke-ensamt fredagsmys. Så fryser jag. Fötterna och händerna vill ramla av, trots att jag eldar för fullt. NU kom mensvärken tillbaka. Jag tittar på en B-film där en tjej förlorat sin fästman i en olycka.

Det jag tänker på, som slukar mig hel och levande, är att min bästa vän är död. Det var Natalie som skrivit under kontraktet för att underhålla mig såna här dagar. Få mig att känna mig som han med flaggan på toppen. Få mig att känna som man alltid kände när man fick hela Natalies fokus. Hennes uppmärksamhet.

Ska jag berätta något svart? Hur det känns just nu? Det är som att hon bedragit mig. Som att hon är otrogen. Det känns som att hon sitter och klappar någon annan på huvudet och får den att skratta med henne. Som en dålig film, där man ser henne trycka bort mitt samtal och fortsätta skratta medan man ser mig lägga ner telefonen i slow motion samtidigt som man hör upptagen-tonen. Något ännu värre? Det hade varit tusen gånger bättre. Tiotusen gånger bättre.

Här sitter jag ensam och uppäten.

Jaha jaha, jag rastar. Vad gör du? Råkar ha rast i fyra och en halv timme. Ganska värdelöst, men vad gör man? Ser liksom fram emot att få komma tillbaka till jobbet.

Ah nej, nu vankas kaffe. Och tuplur. Hade, hej!

Jag har jobbat idag. Fan alltså, det här är livet! Sjukt trött nu, och ännu tröttare kommer jag vara imorgon. 07-16.30. Men sen är det halvhelg! Utgång fredag, slappning lördag och jobb hela dagen söndag. Vilken fin helg!

Jag vann kampen imorse också. Min telefon är på väg! Fantastisk, verkligen  fantastisk, man som hjälpte mig. Fixade allt och verkligen smörade upp mig med sin norrländska. Nu vill jag nästan att det ska strula med telefonen så jag får ringa kundtjänsten igen... ;)

Nu blir det sängen. God natt!

Ibland är allt som krävs att man gnäller av sig! Har nu fyra pass inbokade (varav 2 intro dock..), men nu känner jag att det kan börja rulla på! Jag anar en nedförsbacke så att säga! Eller en uppförsbacke... det beror på hur man ser det helt enkelt!

I min bubbliga lycka över kommande arbetspass klickade jag hem ett abonnemang till telefonen. Bara den lilla detaljen att man skulle FÅ med en liten smartphone om man klickade in sig från ett annat håll... Såg det efteråt jag. TYPISKT MIG. Så nu har jag suttit i telefonköer, och pratat med telefonsvarare så det står mig upp till kräkreflexen i halsen.

Är dock lovad 14 dagars ångerrätt - om jag inte använt tjänsten innan. Perfekt tänkte jag! Fast sen kunde jag inte kolla hur mycket pengar jag hade på mitt halebop-kort (som supertekniska jag trodde att jag skulle använda tills jag fått en nytt simkort med posten), och inte heller ladda mitt kort med de 200 kronorna jag köpt för påladdning. Nej men jaha, jag har tydligen redan påbörjat användningen av Telias abonnemang! Jätte-jättebra. Nu anar jag ugglor i mossen. Jag förväntar mig att den supertrevliga killen på supporten inte kommer ringa upp som han sa (hur ofta hör de bra killarna av sig?!), att jag hamnar i kön som plats 78 och sen att det ser omöjligt ut att få telefonen. Men jag ska kämpa tills nävarna blöder!

Om jag bara hade kunnat haft klickningarna under kontroll ifrån början hade jag sluppit det här! Dra mig baklänges ner i sjön alltså.



... fast ... abonnemang ger väl i alla fall en drös med vuxenpoäng ... ?

Att vara ringvikarie i Härnösand verkar vara som att vara arbetslös men uppbunden. I love my life.

Så ja, här sitter jag (arbetslös) och har ingenting att göra. Nada. Kaputt. J ä t t e r o l i g t .

Det enda som har ändrats sen igår när jag skrev är att jag fyllt magsäcken till sprickningsgränsen med pipp-sallad. Och så har jag sovit bort huvudvärken. Och köpt julklapp till lillebror. Men annars är allting exakt som igår. Jag är ensam, uttråkad och övergiven. För några veckor sen kunde jag inte släppa en fis utan att skjuta någon, och så jobbade jag ungefär varje dag, och nu sitter jag här. Hur kunde jag låta det här hända?!

Har börjat titta på lägenheter. Nu är frågan om jag ska satsa på lägenhet (I härnösand???!!!), bil, resa eller studier. Tur att jag känner mig själv, annars hade jag oroat mig för att jag skulle ligga vaken hela nätterna.

Nu ska jag ringa mammut och fråga om jag får hälsa på henne på jobbet.

Kommer ni ihåg när jag suktade något så sjukt efter en sån här?

Nu har man flyttat hem, och vad har grannen gått och gjort? Jo, köpt en xc60. Snacka om att bli gnuggad i fejset! "jaha, här kommer du och flyttar in i ett litet skrymsle hos mamsen! Jobbar gör du knappt heller. OCH VART HARU BILEN DÅ???!"

Äh! Vad är en egen volvo mot att få låna mammas Toyota? Today Tomorrow Toyota.

Jag vet inte om det duger att rejsa runt i morgonrock när man plötsligt kan bli inkallad till jobb, men vad sjuttsingen ska man göra då? Sitta färdiggjord och vänta? Nej, vet du vad. Någonstans får gränsen gå! Min sånginsats imorse blev totalsågad, så jag har tänkt pyssla lite istället. Det konstärliga och skapande i mig måste få komma ut. Höh. Eller?! Kommer väl riva mitt eget hår så att jag inte behöver dyka upp till min klipptid i slutet på veckan, och det bara för att sätta in lite tapet i en tavelram...

Årets jul känns lite som flrändringarnas jul. Mamma har (efter ett x antal år) bytt från de röda/blåa julgranskulorna till vita/gröna/bruna. Mycket upplyftande! Till nästa år kanske vi kan köpa en ny plastis också, där inte "stammen" syns så oerhört. Och jag har mer eller mindre halkat i göra-pölen. Plötsligt vävdes jag in i mammas prat om köttbullar och mandelkakor... Oh Lord, save us! Får väl säga som det är, att mina kluvna toppar kommer ramla av och hamna på jultallriken. Då kanske jag slipper undan.

Nej, pyssla var det. Här bär det av mot en ny utvecklandegrad!

Öh, ja... Trevlig Lucia på er också! Sankta er alla.

Jag fick årets första julklapp idag! Lite tidigt, men så blir det när vissa bestämmer sig för att skita i julen och ka till Spanien istället! Fick iaf jättefina klappar, så nu kommer det bli svårt att slå högre för alla andra! Speciellt för mamma och pappa som bara fått "mysbyxor och täckbrallor" att gå efter.

Tack Anna och Hanna för mina nya favvosaker!

Det här med julklappar är för övrigt en sjukt svår sak. Även om jag räknat ut vad årets julklapp kommer bli. Vad kan jag inte säga, eftersom det blir alla mina käras reservklappar. Ni vet, det där man faller tillbaka på om  hjärnan drar en tvärnit och fullständigt klappar (höhö) ihop. Dock är årets reserv minst lika bra som en A-klapp, så det ska nog inte bli några bekymmer!

Nu ska jag gå ner och packa om mina badrumssaker från en necessär till en annan. En av alla dessa saker man har att stå i nu för tiden. Imorgon blir det att packa över alla kläder från väskor till ja, något annat. Blev ju av med min garderob i samma veva som jag förlorade sängen och resten av rummet... Har fåt ett litet krypin i källaren nu iaf. Jättemysigt. Det hörs väl på namnet? Källar-hålan.  

Idag är ingen vanlig dag, för idag är min sista dag som arbetslös! Hurra! Hurra!

Nåja.. imorgon börjar jag mitt liv som extraanställd ringvikarie.. men det är i alla fall något! Idag är jag glad. Trots att jag gått runt i hela stan och delat ut mitt CV, till folk som egentligen inte velat haft det. Är det bara jag, eller är det fruktansvärt skämmigt att söka jobb? Ha pappret framme, eller i påsen? Köpa något och ställa frågan i farten eller gå in enkom för att kolla om man behövs? Och hur fasen tackar man för sig när man blir helnekad (med pappret i handen)?! "Nehe, men skit i det då!" och "Tack för ingenting!"? Skämtar såklart, men nog är det svårt att formulera ett "attans då" professionellt (ett ord jag fick kolla upp på google och tydligen stavat rejält fel, vad har hänt med mig??!).

Jag har haft inbrott på min blogg - men fan så bra det blev! Tack kära, kära Jennifer för att du tog dig tid att piffa till min håla! Du är duktig.

Idag är en klassisk söndag. Jag måste fokusera blicken för att läsa, ändå sprängs huvudet för varje ord. Jag borde äta, och helt klart dricka, men magen har vänt sig ut och in med bestämdhet. Jag har fallit offer för bakfyllan.

På fel plats vid fel tid skulle jag vilja säga, men sanningen är väl den att den här söndagskrisen var planerad och ganska så väl förberedd. Den här smärtan köpte jag faktiskt i fredags. Det är sant - JAG HAR BETALAT FÖR ATT FÅ MÅ SÅHÄR. Dum är människan.

Nu ska jag pina i mig lite vätska (alternativt kasta ut den jag pinade i mig för en stund sen) och sen ska jag åka och vara städtant... eller i alla fall bevaka städtanter. Tänkte att jag kanske skulle plocka upp en påse chips på vägen, men den tanken räckte. Uuuuuueeeeäääähhh.

Välkommen hem älskling. Hoppas du gillar den nya designen. / J♥