Jag har superont i huvudet. Och i ett sista førsøk att rædda mitt "på-grænsen-till-fett-hår" sprutade jag ner det med hårspray nær jag hade huvudet upp och ner, vilket kastade mitt huvud øver grænsen på nolltid. Tid att duscha? Såklart inte. Nu ser det ut som att jag duschat i olja, eventuellt precis duschat och sen sprayat fast allt i bløta klibbiga tesar. Vad ær bæst? Undra vad folk kommer sæga nær jag tar i deras middagsmackor.

Før øvrigt ska jag jobba natt imorgon och på lørdag. Spænnande eller vad?! Har en kænsla av att jag slocknar någonstans vid 3-tiden. Jag som trodde jag skulle jobba 7-15 imorgon... ren tur att jag fick høra att jag ska børja 20.00 istællet. Kul att vara på plats 13 timmar før tidigt liksom?

Jag ønskar att jag fick massage nu. Och att jag hade tio nålar i huvudet. Och att jag fick nussa in mig i mitt tæcke och somna ifrån det hær. Skjut mig i huvudet. Och nacken. Bara spræng det.

Tips till min kommande 20-årsdag här i maj :







Min framtid. Jag kan dock även se den i svart... men då måste jag kanske köpa ny kamera! ;)

Börjar dock redan få panik över att dieselmotorerna verkar ha ett bättre utbud än de som går på bensin. PANIK! Jag menar, jag måste ju hitta den perfekta redan nu... hahahaha. Ska bara hitta en oljenisse i Norge först. Charma brallorna av honom - och så har jag den. Bilarnas bil.

Jag har en hel hop guldkorn runt mig. I min hop finns två stycken radar-par. Två stycken par som är varandras andra, och kanske bättre, hälft. Ett sånt par bor jag med, och ett sånt par har jag umgåtts med idag.

Jag brukar studera dem ibland. Sitta tyst vid sidan av och se hur de känner varandra rakt igenom. Vet, känner och ser allt hos varandra. Jag brukar le, och glädjas över att se det där totala som kan finnas mellan två människor. Mellan två människor som är varandras bästa.

Men sen går jag från att känna deras lycka till att känna min egen olycka. Jag inser hur mycket jag hade, och hur mycket jag förlorade. Jag ser hur mycket jag saknar. Hur många småsaker jag missar, för att de tappar värdet utan min bästa. Vissa saker ska man bara dela med den. Eller ska och ska, det bara är och blir så.

Sen ruskar jag på mig och tänker på hur lycklig jag är över att just nu faktiskt få vara deras tredje (jag menar såklart femte) hjul. Om deras band är ett hopprep och de håller i varsitt handtag, så är jag glad för att jag får hoppa mig less mellan dem. Jag ser mig själv som en av världens mest tursamma människor.

Idag har jag haft turen att åka v40 ner till Sundsvall med Hanna och ett av mina radarpar. Där mötte vi upp Stina och hade en kanonkväll. Vi kollade på hockey och fina pojkar, och bäst av allt - fantastiskt fina bilar! Jag provsatt både en v60 och en s60. Vilken känsla! Sportstolarna, ratten, växelspaken, instrumentpanelen... Jag vet inte var mitt liv slutar, men jag vet att jag tar mig dit i en volvo. (okej, jag försökte vara poetisk men det där lät bara som att jag skulle ta mitt liv genom att köra en volvo in i en klippa... helt fel!) Volvo vill jag ha iaf. Hade tänkt vinna min halva miljon för att kunna köpa mig en redan nu genom att skrapa 4 vanliga triss och en dubbel. Men med tanke på hur mycket tur jag haft hela dagen är det kanske inte konstigt att jag inte vann en krona. Man ska inte ta nya lotter! Hade jag inte gjort det hade jag haft 150 kronor i fickan nu.


Radarpar 1. Även mina dejter på alla hjärtans dag.




Jag, Hanna och radarpar numero 2 glidandes i volvon.
(Samtidigt som Åsa säger "du ska inte ha något annat" går filmen där Natalie säger "du är mycket finare såhär, du ska bara inte ha mittbena" i huvudet. Hur ska jag som inte har någon känsla för stil kunna välja vem jag ska lyssna på?!)



Stinafis, hockeystjärnan med hockeystjärten.




Och så en bild från när jag hade allt det där som är viktigast i världen.

Nu är jag hemma i Sverige. Mitt kalla och snöiga Sverige. Jag längtar faktiskt redan tillbaka till regnet och blåsten i Stavanger, det är liksom inte lika kyligt. Fast jag har ju köpt på mig sisådär 12 skittles-påsar, så jag kan nog hamstra mig varm. Jag kanske skulle börja redan nu. Inte för att jag direkt behöver det, men för att det är gott? Hur stor skada kan några små färgglada skitar göra?! Nej, jag ska försöka sova istället. Men det är ju så sjukt oskönt att sova på tåg (och på flyg också) så jag ser inte fram emot det. Några skittles och sen sömn. Är ju en grym storasyster idag som kommer hem och överraskar lillebror på hans 18-årsdag. Herre gud vad tiden går. Min lilla stora börjar bli stor.

Jahaja, alla hjærtans dag.

Trevligt.

Eller ja, før de som har sina hjærtan iaf. Sjælv har jag stått på jobbet sen 07.00, bland hjærtan och røda snøren, och sett andra bli pussade i pannan. Hållna i handen också før den delen. Jag ær tjejen som fick duschslangen mellan skinkorna nær jag plockade upp min schampooflaska sist jag trænade. Jag ær tjejen som sov på bæddsoffan i natt, før att tre ær før tight i sængen. Jag ær tjejen som sitter på bibblan och undrar vem som inte borstat tænderna idag. (apropå det så gjorde inte jag det imorse, åt frukosten på bussen - det ær dock inte min brist på tandborstning som ligger som en dimma i datasalen)

Ja, den tjejen ær jag. Ostabilt stående singel. Och idag har alla norrmæn - och kvinnor - skrikit det i fejset på mig (fjeset, som man sæger hær). Hær, vet ni, har de flesta i min ålder ring på fingret och bulle i ugnen, eller i vagnen før den delen. Och ja, jag jobbar extra på dagis.

Eftersom att jag iaf inte har någon som tar tid ifrån mina vænner, så blir det finmiddag ikvæll. UTE. Det ni.


Hjærta till er från mig! <3   (trots att jag har något litet emot denna dag)

Hej, hoppas du tänker på mig.
För jag tänker hela tiden, ja, du känner väl mig.

Hur underbar du var, ingenting jag törs nudda.
Ett mästerverk på två ben, guds förstfödda.

Varje dag var jul och jag lånade tiden.

Du var mitt allt, min ängel, du gled ur mina händer.
En evig lycka som gjorde mig till den jag är idag.




Sprudlande. Levande. Som en fe med ett glittrigt trollspø. Allt du tog vid blev vackert, du gav værlden færg. Du gav glædje och skratt, lycka.

Hade allting varit så som det skulle vara, så skulle du ha ræknat ner dagarna i flera veckor. "Om 17 dagar fyller jag 20!". Du skulle ha valt klæder. Du skulle ha førhoppningar høgre æn eiffeltornet, och sen bli lite besviken på att kungen inte kom ihåg dig på din stora dag. Fast det skulle du aldrig sæga, førståss. Du skulle vara som en liten unge i knæt på tomten. Som du sjælv framfør granen. Du hade skrattat och varit glad.

Jag hade ringt och du hade svarat. Jag kanske till och med hade kunnat vara hos dig. Du vet, det var nu vi skulle kunna træffas jæmt. Du skulle finnas, och du skulle ha fått fylla 20 igår.


Førra året sa jag att vi skulle vara glada den nionde februari. Om vi fick vara ledsna och sakna ihjæl oss alla andra dagar, så skulle vi vara glada just den dagen. Då kom du, inte gick. Igår, nær du blev 20, sprack det før mig. Jag kørde med dubbelmoral, Natalie. Men jag åt kladdkaka. Och godis. Och jag drack cola. Riktig cocacola. Och jag hade mysbyxor på mig. Sen fick jag bita ihop, åka till jobbet och le. Jag log och skrattade, och sen på kvællen berættade jag massa saker om dig.

Jag berættade om hur fin du var. Om hur du inte læmnade någon oberørd. Hur alla som møtt Natalie Svensson kommer ihåg det. Jag berættade om hur du slog in paket. Om att du hade stil. Jag berættade om att du bad andra betala åt dig. Att du skæmdes før att gå till affæren. Jag berættade om en fantastiskt kul grej som hænde i bilen med rolin och åsberg. Jag glømde en detalj, och tænkte ringa dig. Du levde igår, Natalie. I mig levde du. Och du var glad. Du fyllde 20.

Grattis i efterskott, Smulan.

P.S. Jag køpte ett rosa linne idag, så ditt 20-tema hade kunnat få vara helt rosa. Precis som du ville ha det.

If you only knew how I refuse to let you go even when you're gone.

Pissenissen med trådløst internet utan løsenord har insett att tre nissar snyltar på hans internet och skaffat løsenord. Fan. Det børjar flockas moln i vårt paradis i himlen. Inget Internet. Madelajnen kan inte sova med oss andra i sængen længre. Jag har ingen krok før mina på-gång-klæder. annars har vi det fortfarande bara braaaa.

Ska snart hem och titta på ett gammalt avsnitt av Grey's och ett av Privat practice. Njuuuuut, som man sæger hemma i Hærnta.

Kænner mig fruktansvært sjabbig som sitter i bibblans datasal. Det ær nu jag, två andra svenskar och ett tiotal svettiga invandrare. Jag får sæga så nu, vet ni, før jag ær sjælv en invandrare. Jag får klaga øver hur de luktar och kalla dom før svarta, eftersom dom får klaga øver att jag skrattar høgt och ær vit. Perfekt relation.

nej, nog av skitsnack. Nu ska jag hem till Grey's. Sen ska jag træna før førsta gången på længe. och laga mat. och kanske æta. Och fan. det blir kanske ingen træning idag ændå ;D

Puss!