rädda Joppe, död eller levande!

Igår var jag så lycklig, glad och allmänt nöjd med livet att jag trodde att det var min sista dag. Jag trodde på fullaste allvar att jag skulle dö igårkväll. Jag var beredd på det. Fortsatte le. Ringde mamma och pappa, bara för att ge dem ett bra sista samtal. Skrev ner några av mina önskningar och vilka som skulle få vad i julklapp så folk skulle kunna köpa det själv.

Så sjuk blir människan av att förlora någon som står en nära. Är man lycklig så dör man. "Men neeeeej, Linnéa! DU ÄR BARA GLAD" sa mitt lilla sängkvalster. Fast jag visste. Idag är jag inte lika säker på att jag inte ska få leva, men jag sa igår att jag inte skulle överleva helgen, så än ska jag inte ropa hej.

Idag är tanken i alla fall att jag ska dona mig hela dagen, sola solarium, fotbad, duscha, måla naglar, och så vidare. För ikväll är det julbord med jobbet! Nu ska jag visa dem hur jag egentligen ser ut! (eller tvärt om - hur jag egentligen inte alls ser ut) Här ska glänsas!

Har dock hakat upp mig lite på det där med solningen... Började söka på google om det här med att sola naken... vem vill egentligen ha en trosa inpräntad liksom? Tydligen brukar killar stoppa in snorren i en strumpa? Snacka om sursocka!! Och varför? Hellre en strumpkant än kalsongkant? Det värsta av allt är att jag, som tidigare varit helt ovetandes om detta tilltag, tror att jag stött på en sån... En strumpsnabel.

Tjejers vanor verkar dock lite säkrare när det gäller att ligga naken. Förutom känslan av att vara bevakad då. Är dock lite rädd för att bränna baken, som inte varit i solen på 16 år! (Nu när jag skulle räkna ut det där tog jag 18-4. WTF???! Tjejen är ju 20!)

Nu fastnade huvudet på det istället. Människor som i mitt huvud fastnar på en viss ålder. Min kusins tvillingsöner är för alltid 6. Min kusin är alltid 8 (fyllde 16 för några veckor sen). Ett annat kusinbarn är också alltid 8. Pappa 52. Och tydligen är jag fortfarande 18. Är det bara jag som drabbas av det här fenomenet?

Nej, nu blev det mycket surr om ingenting. Livet är nu, och livet är bra. Nu ska jag ta tag i dagen!


... och om gårdagens jag skulle få rätt ; jag älskar alla de mina. Jag är lycklig nu, och får det bra. Var inte för ledsna. Och varje gång ni misstänker att jag gjort något, så har jag gjort det! ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0